Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag ersätter personal med AI

Spelföretaget Mindark säger upp nära hälften av sina anställda. Företaget ska istället satsa på att investera i artificiell intelligens, AI.
Publicerad
En man spelar PC-spel med en stor dator på bordet. Fotograferad bakifrån, sitter i en stol.
Göteborgsbaserade spelföretaget Mindark meddelar att de ersätter 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens, AI. Foto: Colourbox.

Bland Sveriges närmare 800 dataspelsföretag har Göteborgsbaserade Mindark utmärkt sig som en studio som gått sin egen väg. Strax före sommaren i år befästes det ytterligare när företaget meddelade att de skulle ersätta 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens.

– Jag blev chockad, säger Andreas W Yngvesson, som lär ut bandesign på spelutbildningen The Game Assembly i Stockholm. Det lät som ett konstigt beslut. AI är ett nytt och hett buzzword. Men att dyka in med huvudet före i det för att slippa betala en drös anställda ser säkert bra ut för aktieägare.

I första hand är det grafiker och ”världsbyggare” (bandesigners) som påverkas när Mindark ställer om och fokuserar på ”utveckling av AI-genererade virtuella världar”, enligt ett pressmeddelande.

– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger Andreas W Yngvesson.

En av dem som har drabbats av uppsägningarna är bandesignern Hugo Borg.

– Det är tråkigt. Alla mina kollegor är extremt duktiga och trevliga. Med tanke på hur ekonomin ser ut just nu och att vi fick beskedet precis innan semestern gjorde att det blev extra tungt, säger han.
 

AI tidseffektivt för teamen

Kollega har försökt nå Mindarks vd, Henrik Nel Jerkrot, men utan resultat. I det brev som han skickade ut till företagets aktieägare den 15 augusti går det dock att läsa följande sammanfattning:

”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt. Denna pågående omställning har inte varit utan utmaningar, inklusive det tuffa men nödvändiga beslutet att skiljas från en del av våra medarbetare. Omställningen har också fördelen att möjliggöra Mindarks styrelsebeslut om att återuppta utdelningar till aktieägare i framtiden.”

För spelutvecklare är artificiell intelligens inget främmande. De har länge använt sig av tekniken för att skapa fiender som beter sig trovärdigt eller svårighetsgrader som anpassar sig efter spelarens förmåga. Men att använda så kallad generativ artificiell intelligens, eller maskininlärning, för att ersätta personal är ovanligare.

– Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv kan man se på generativ AI som ett verktyg för produktivitetshöjning. Företagen kan välja att använda möjligheten på olika sätt. Till exempel kan de höja ambitionerna och göra mer med samma resurser, eller så kan de utföra samma arbete till en lägre kostnad, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Beslutet möts av kritik

Även om beslutet att ersätta delar av personalstyrkan med AI-verktyg har mötts av kritik så har allt skett enligt konstens alla regler, säger Björn Norberg, ombudsman från Unionen som har skött förhandlingen på Mindark.

– De har gjort sin hemläxa och gjort allt rätt och riktigt i enlighet med arbetslagar. Det är jättesvårt att argumentera mot när det handlar om arbetsbrist av ekonomiska skäl. Aktieägaren kräver att få utdelning annars kommer de inte investera, säger Björn Norberg och tillägger att den nya tekniken komplicerar ärendet:

– På nåt sätt måste vi som förbund och organisation förhålla oss till det här. Om våra medlemmar blir av med jobben för att AI ta över, vad gör vi då?

För kreatörer är AI tveeggat svärd som kan antingen underlätta ditt jobb eller ta det ifrån dig. Samtidigt som Mindark satte igång sin AI-omställning fortsatte den utdragna strejken bland manusförfattare i Hollywood. Utanför de stora film- och streamingföretagens kontor hade demonstranter samlats med plakat där de hade skrivit protester som ”AI has no soul” och ”Human writers only”.
 

Lämnar inte spelindustrin

För Hugo Borg har det abstrakta AI-hotet blivit en konkret verklighet. Trots det är han inte beredd att lämna spelindustrin bakom sig.

– Det kommer att vara en osäker tid för alla som vill arbeta inom branschen framöver, men bara för det tycker jag inte att man ska välja bort en karriär inom spelutveckling. Det är en otroligt rolig bransch att jobba inom, säger han.

Andra kollegor på Mindark är inte lika övertygade:

– Liksom många andra på Mindark har jag velat göra tv-spel ända sedan jag var liten. Nu är jag inte längre säker på det, säger bandesignern Jessica Nalbach.

Text: Jimmy Håkansson.

Mindark

Grundades: 1999 i Göteborg.

Vd: Henrik Nel Jerkrot.

Verksamhet: Specialiserar sig på massiva onlinespel – internetbaserade spel med tusentals samtidiga spelare.

Släppte 2003 onlinespelet Entropia Universe, ett storskaligt rymdspel där spelarna kan besöka sex olika planeter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.