Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Rån mot apotek ökar kraftigt
Antalet rån och rånförsök på apoteken ökade kraftigt förra året. Narkotikaklassade läkemedel är oftast vad rånarna söker. Nu försöker arbetsgivarna höja säkerheten.
I våras blev ett apotek i norra Stockholm utsatt för väpnade rån två veckor i rad. Upplevelsen var traumatisk för apotekspersonalen på plats. Men rånen ledde också till att två receptarier, som brukade hoppa in, kände olust för att jobba där i fortsättningen.
Efter rånen diskuterades också om man borde sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter när de hotar apoteksanställda med olika slags vapen.
Men det är ingen lösning som personalen vill se, menar Lena Svensson, Unionens klubbordförande på Apotek Hjärtat.
– Även om vi inte är skyldiga att ha medicinerna i lager, utan kan beställa så att kunden får dem inom 24 timmar, så kan det få allvarliga konsekvenser för våra kunder, säger hon.
Försöker höja säkerheten på apotek
Arbetsgivarna försöker höja säkerheten och förebygga brott genom att exempelvis utrusta apoteken med övervakningskameror, låsbara dörrar och larm så att personalen snabbt kan få hjälp av väktare och polis. Alla anställda blir också utbildade för att de ska vara mentalt förberedda och få råd om hur de kan agera i olika situationer.
Ändå är väldigt många anställda påtagligt oroliga att de ska bli utsatta för ett väpnat rån, berättar Lena Svensson.
– Framför allt de som redan har blivit utsatta. Men även jag och många andra med mig kan känna oro. Man undrar inte om, utan när det ska hända en själv.
För att förstärka tryggheten har facket länge kämpat för att apoteken ska få en högre bemanning, så att ingen receptarie någonsin ska behöva jobba ensam bakom receptdisken.
– Arbetsgivaren anser inte att det medför någon särskild risk, men vi tycker det är klart olämpligt, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.
Så ökar apoteksrånen
2022 – 27 (23 rån, 4 försök)
2021 – 14 (12 rån, 2 försök)
2020 – 15 (13 rån, 2 försök)
2019 – 16 (13 rån, 3 försök)
2018 – 19 (17 rån, 2 försök)
Källa: Sveriges Apoteksförening.
Jakt på knark bakom attackerna
Januari 2023
Ett apotek i Göteborg rånas på narkotikaklassade läkemedel. Gärningsmannen påstår att han har en bomb som han hotar att spränga.
Juli 2022
Ett apotek i Västerås rånas av en man, beväpnad med yxa, som kräver narkotikaklassade läkemedel. Under hösten rånas flera apotek i Västmanland.
September 2021
Ett apotek i Skara rånas av två män beväpnade med kniv. De tvingar till sig narkotikaklassade läkemedel.
November 2020
Ett apotek i Söderhamn rånas på narkotikaklassade läkemedel sedan rånaren hotat spränga två handgranater.
Juni 2019
Tre apotek i Karlstadstrakten rånas på narkotikaklassade läkemedel av en gärningsman som hotar personalen med kniv.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
