Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du vara missnöjd hjälpen du fått och uppfatta att något blivit fel, finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.
Förra året var de så kallade ”besvärsärendena” rekordfå. Vad det beror på kan ha flera orsaker. Dels försöker Unionen att lösa konflikter så nära medlemmen det går, det vill säga på klubb eller regionnivå. Dels var 2022 ett gott år på arbetsmarknaden, vilket brukar resultera i både färre stämningar mot arbetsgivare och färre klagomål mot Unionen.
– I förhållande till hur många förhandlingar som Unionen är med på så är klagomålen väldigt få, men i år var de färre än någonsin, vilket jag tror har med konjunkturen och läget på arbetsmarknaden att göra, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.
De flesta ärenden som kommer in handlar om att medlemmar är missnöjda med hur de företrätts i förhandlingar med sin arbetsgivare. Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra.
Det är några ärenden per år, där ersättning till medlemmen kan bli aktuell. Ungefär vartannat år väljer också en medlem att vända sig till domstol och tvista mot förbundet. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund istället för arbetsgivaren efter att det tecknats en pensionsöverenskommelse som de medlemmarna inte ville stå bakom. De kabinanställda förlorade tvisten.
När ett klagomål kommer in från en medlem utreder Unionen om det har begåtts något fel. Skulle man komma fram till att det är så, skickas ärendet till Trygghansa, där de har sin ansvarsförsäkring för en prövning. Den ersättning som medlemmen kan få bedöms utifrån hur stor den ekonomiska skadan är. I vissa fall betalar Unionen själva också ut en mindre summa som plåster på såren.
– Det kan handla om ärenden där Unionen inte gjort fel, men där vi bedömer att medlemmen kunde ha förväntat sig bättre företrädarskap, säger Malin Wulkan.
2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor
2017: Betalades totalt 281 548 kronor
2018: Betalades totalt 459 398 kronor
2019: Betalades totalt 162 761 kronor
2020: Betalades totalt 503 375 kronor
2021: Betalades totalt 492 016 kronor
2022: Betalades totalt 102 794 kronor
Unionens ansvarsförsäkring hos Trygghansa, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
