Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare snuvades på lön för påstådd skuld

En arbetsgivare snuvade under flera månader en anställd säljare på viss lön, genom att hänvisa till en påstådd personlig skuld. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för bland annat brott mot kvittningslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Miniräknare, papper med siffror, glasögon och sedlar på ett bord.
Företagets vd menade att säljaren hade en skuld till honom - och betalade ut mindre lön än överenskommet. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot kvittningslagen och kräver tillbaka utebliven lön. Foto: Colourbox.

En duktig säljare blev för några år sedan headhuntad av ett företag i Västmanland. Men när säljaren fick ut sin första lön visade det sig att den var 5000 kronor lägre än vad man kommit överens om. Arbetsgivaren hade nämligen dragit pengar för en påstådd skuld säljaren skulle ha till företages vd personligen.

 Vd:n skulle ha utbetalat 15 000 kronor till säljaren via Swish, men det finns inga transaktioner på den summan, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen, som för säljarens talan i tingsrätten.

Även om en transaktion skulle ha funnits, så har arbetsgivaren inte rätt att kvitta en personlig skuld till företagets vd mot lön.

 Huvudregeln är att man inte får kvitta anställdas lön. Lagen finns ju för att arbetsgivaren inte efter eget skön ska kunna dra lön av anställda.

Utebliven lön

Unionen stämmer arbetsgivaren inte bara på brott mot kvittningslagen utan kräver också tillbaka utebliven lön. Under sex månader drog arbetsgivaren sammanlagt av 67 500 kronor på säljarens lön, alltså betydligt mer än den påstådda skulden.

Dessutom stäms arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd eftersom säljaren efter sex månader, strax före sista helgen som provanställd, fick besked via sms att hans provanställning skulle upphöra. Enligt las ska provanställda underrättas minst 14 dagar innan provanställningen upphör.

  Det har varit en infekterad tvist mellan säljaren och vd:n och en förlikning har inte varit möjlig att nå trots att det handlar om uppenbara brott mot både kvittningslagen och las, säger Carl Siljehamre.

 

 

Lag om arbetsgivares kvittningsrätt:

Arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på anställdas lön. Om du till exempel fått ut för mycket i lön, får det kvittas bara med ditt godkännande. Är det ett större belopp kan det ske via en avbetalningsplan. Har du snusat upp den felaktiga lönen i god tro, kan du slippa återbetalning.

Om du inte lämnar ditt godkännande till kvittning kan arbetsgivaren bara kvitta i undantagsfall, till exempel om du uppsåtligen vållat skada i tjänsten eller om det finns bestämmelser om kvittning i kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.