Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Dags att ge arbetsgivare friskvårdsbidrag

Dagens friskvådsbidrag borde kompletteras med ett liknande för arbetsgivare, för att främja hälsosamma aktiviteter på jobbet, skriver Dennis Hedenskog.
Publicerad
till vänster ett tennisracket, till höger Dennis Hedenskog
Att spela tennis på fritiden är ett bra sätt att utnyttja friskvårdsbidraget, men det bör även kompletteras med ett bidrag till arbetsgivarna, skriver Dennis Hedenskog. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi har i Sverige ett omfattande problem med arbetsplatser som människor inte mår bra av. Inte mår dåligt på, utan mår dåligt av. Det leder till höga tal av stressrelaterade sjukdomar som kostar alla inblandade oerhört mycket. Dels i form av förlorade inkomster för företagen och stora kostnader för samhället, dels i lidande för individen som kan få stora konsekvenser för både arbetsliv och livskvalitet.

Enligt Arbetsmiljöverket kostar en utbränd medarbetare flera hundra tusen kronor. Utbrändhet kostar det svenska samhället åtskilliga miljarder kronor årligen. Då har vi inte ens tagit i beaktande de förluster och den uteblivna utveckling som minskad kapacitet och motivation skapar hos individer och i team som inte drabbats av utbrändhet men inte presterar i linje med sin fulla potential.

Branscher med högpresterande individer där välmående på arbetsplatsen ses som en “mjuk fråga” och i bästa fall en "nice to have", snarare än som en förutsättning för prestation, har en särskild sårbarhet och risk. Några exempel på sektorer som är hårt drabbade är IT, konsultbranschen, juridik, och informations- och kommunikationsteknik.

Vi behöver vd:ar som planerar in en stund i kontorets vilrum

Ett välmående hållbart arbetsliv är en lönsamhetsfråga, en affärsutvecklingsfråga och en hållbarhetsfråga och behöver prioriteras högre än vad som görs i dag. Det ska inte handla om hur väl anställda tar hand som sig själva på sin fritid, utan om den arbetsmiljö som arbetsgivare erbjuder. Vi behöver fler vd:ar som planerar in en stund i kontorets vilrum en vanlig torsdag och som skapar förutsättningar för sina team att göra detsamma. Hur barfota man är på sitt skärgårdsställe eller hur mycket tennis man spelar på söndagarna är en annan fråga.

Lagstiftare och beslutsfattare har tagit en del steg. Vi har till exempel regelverk för arbetsplatsens utformning kring vilrum, sociala ytor med mera. Men hur många efterföljer dessa? Finns det vilrum överallt och används dessa rätt eller överhuvudtaget? Hur många har använt ett vilrum på sin arbetsplats den senaste månaden? Hur många som läser denna debattartikel jobbar i en arbetsmiljö som aktivt i sin lokal skapar förutsättningar för att alla i teamet ska må bra under arbetsdagarna?

Vi behöver skapa hållbara och hälsosamma arbetsplatser för att medarbetare ska nå sin fulla potential och bidra till organisationens utveckling. Vi behöver se kopplingen mellan folkhälsa och arbetsliv. Alla arbetsgivare och företagsledare behöver ta sitt ansvar. Inte på framtidens arbetsplats utan nu.

Vi kan förändra stora system

För att påskynda utvecklingen föreslår vi att dagens friskvårdsbidrag, som bygger på att anställda på sin fritid ska göra något för sin hälsa, kompletteras med ett friskvårdsbidrag som företag och arbetsgivare kan använda för att förbättra arbetsplatsen med hälsofrämjande åtgärder.

Åtgärderna är proaktiva och preventiva och ramarna kan regleras utifrån forskning och nuvarande regelverk. Staten måste gå in med denna typ av underlättande åtgärder som har preventivt värde och underlättar för arbetsgivare. 

Men det räcker inte. En arbetsplats som skapar förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv behöver erbjuda verktyg för följande fem mänskliga behov: vila, rörelse, lärande, fokus, socialisering. När vi jobbar utifrån denna metod i vår egen verksamhet har vi sett väldigt positiva resultat. 

När en arbetsplats möter de fem grundbehoven ser vi snabbt vinster för alla inblandade. Människor mår bättre och presterar bättre vilket leder till ökade vinster för företagen och lägre sjukkostnader för staten. Det här är en omställning som våra arbetsplatser måste genomgå för att vara en del av ett hållbart samhälle.

När jag var liten arbetade min pappa på Posten och på den tiden (sent 90-tal) fanns det ett rökrum inne på hans kontor. Så för ungefär 20 år sedan finansierade den svenska staten (via sitt ägande i Posten) utrymmen för rökning inomhus på kontoret. Det är lätt att lite olustigt skratta åt detta nu, men för mig pekar det på två saker. Dels att vi kan förändra stora system, men viktigare är att vad som ges utrymme att göra på en arbetsplats, att det normaliseras och blir till rutiner. Det är inte på något sätt orealistiskt eller irrelevant att staten 20 år senare ska finansiera hälsofrämjande utrymmen på landets arbetsplatser och att rutiner för välmående ska vara en självklar del av arbetsmiljön. 

/Dennis Hedenskog, grundare LAMB, som hyr ut och förvaltar kontor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Att må dåligt ska inte kosta allt

I Sverige ska ingen behöva välja mellan mat och medicin. Ändå är det vardag för många människor med psykisk ohälsa, skriver Conny Allaskog, Rickard Bracken och Kristina Båth Sågänger.
Conny Allaskog Publicerad 8 september 2026, kl 09:16
Depression och ekonomi
Ekonomisk otrygghet är en stark riskfaktor för psykisk ohälsa och självmord, skriver Conny Allaskog, Rickard Bracken och Kristina Båth Sågänger. Foto: Janerik Henriksson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Samtidigt som politiken lyfter psykisk hälsa som en prioriterad fråga har de ekonomiska trygghetssystemen urholkats – med följden att människor inte bara pressas in i fattigdom, utan också längre bort från arbetsmarknaden. Nu kräver tre organisationer som arbetar med psykisk ohälsa att regeringen agerar.

Kristina Båth Sågänger
Kristina Båth Sågänger

Den som vill förstå allvaret behöver bara titta på siffrorna i RSMH rapport Mat eller medicin. Var tredje person med psykisk ohälsa har under det senaste året avstått från nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl. Nästan hälften har inte haft råd att köpa mat. En av fyra har avstått från att söka vård eftersom pengarna inte räckt till. Sju av tio har behövt låna pengar av familj eller vänner för att klara vardagen.

Bakom siffrorna finns människor som ställs inför orimliga val: medicin eller mat. Hyra eller social gemenskap. Vård eller andra nödvändiga utgifter. Det handlar inte om människor som levt över sina tillgångar. Det handlar om människor vars ohälsa sammanfaller med ett trygghetssystem som inte längre ger trygghet.

Det handlar inte om människor som levt över sina tillgångar

Sambandet mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa är sedan länge välkänt och går inte bara åt ett håll. Det är inte bara psykisk ohälsa som leder till ekonomiska problem. Ekonomisk otrygghet är en stark riskfaktor för psykisk ohälsa och självmord.

Conny Allaskog
Conny Allaskog

Socialstyrelsens statistik visar exempelvis att personer som får ekonomiskt bistånd löper en kraftigt förhöjd risk för självmord jämfört med övriga befolkningen. Ändå behandlas detta ofta som separata frågor i den politiska debatten. Psykisk ohälsa diskuteras i termer av vårdköer och behandlingar, medan ekonomisk utsatthet reduceras till arbetsmarknads- eller socialpolitik. Men i människors vardag går dessa frågor inte att skilja åt.

När ekonomin rasar försämras också möjligheterna att återhämta sig. För den som redan kämpar med psykisk ohälsa kan oron över hyran, elräkningen eller nästa matinköp vara det som gör en svår situation ohållbar. Det ser vi tydligt bland de målgrupper våra organisationer möter. Mind vittnar exempelvis om att ekonomiska problem tas upp i vart fjärde samtal till organisationens självmordslinje. Det handlar om människor som riskerar att förlora sina hem, som inte vet hur nästa räkning ska betalas eller som ser skulderna växa utan någon väg ut. Detta är inte bara en fråga om ekonomi. Det blir för många en fråga om liv och död.

Ekonomiska problem tas upp i vart fjärde samtal till organisationens självmordslinje

Under lång tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. En ny granskning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att sjukersättningen successivt har tappat sin roll som ett faktiskt inkomstskydd. När skyddet försämras över tid får det i praktiken stora konsekvenser för människor som är långvarigt sjuka, som steg för steg får allt sämre ekonomiska förutsättningar att klara sin vardag. Samtidigt har levnadskostnaderna för mat, boende och andra nödvändigheter ökat kraftigt, vilket ytterligare urholkar ekonomin för den som står utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom.

Rickard Bracken
Rickard Bracken

Detta är inte bara en fråga om individens ekonomi, utan om hur välfärdssystemet faktiskt fungerar i praktiken. När människor inte har råd med behandling, mediciner eller grundläggande levnadsomkostnader försvåras både återhämtning och möjligheten att återgå i arbete eller studier – vilket i förlängningen också innebär att ett svagare skyddsnät riskerar att motverka sitt eget syfte.

Därför kräver våra organisationer två konkreta åtgärder:

För det första måste sjuk- och aktivitetsersättningen samt det ekonomiska biståndet höjas och indexeras så att de följer löneutvecklingen i samhället. Ingen ska bli fattigare för varje år som går därför att man har en psykisk ohälsa.

För det andra måste regeringen tillsätta en utredning om hur de senaste decenniernas förändringar i de ekonomiska trygghetssystemen påverkar personer med psykisk ohälsa.

Kunskapen om sambanden mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa har blivit mer robust under de senaste åren och det råder inte någon tvekan om detta faktum. Det som saknas är politiska beslut som utgår från den verkligheten. Ytterst handlar detta om vilket samhälle vi vill ha. Vi hoppas på ett samhälle där trygghetssystemen faktiskt gör det de är tänkta att göra – ger trygghet när livet är som svårast. Att må dåligt ska inte behöva kosta allt.

/Conny Allaskog, ordförande, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH)

Rickard Bracken, generalsekreterare, MIND

Kristina Båth Sågänger, ordförande, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)