Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Följde CSN:s råd - nekades stöd

Ylva Janse följde CSN:s information angående omställningsstudiestödet. Fem månader senare fick hon avslag på sin ansökan – med motiveringen att hon gjort fel. Nu vill hon varna andra.
– Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Ylva janse utomhos.
Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla. Foto: Ola Rennstam.

Redovisningsekonomen Ylva Janse har nackbesvär till följd av artros. För några år sedan insåg hon att det kommer att bli svårt att fortsätta med sitt stillasittande skrivbordsjobb ända till pensionen. Dessutom har Ylva Janse känt ett allt större sug efter en ny riktning i karriären. Så när ansökningstiden för det nya omställningsstudiestödet öppnade i oktober i fjol hängde hon på låset och var bland de allra första som sökte. Kurserna hon ville gå under vårterminen godkändes, hennes arbetsgivare gav henne tjänstledigt och Trygghetsrådet TRR ansåg att hennes ansökan var ett skolboksexempel på hur den nya utbildningsreformen var tänkt att användas. Då började problemen.

Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiestöd. Så det gjorde jag. Sen hörde jag ingenting på flera månader men visste att handläggarna hade hög belastning med många ärenden så jag ville inte ringa och ligga på om mitt ärende varje vecka. Det ångrar jag nu, säger hon.

Går miste om 25 000 i månaden

Ylva Janse började sin utbildning i januari och fick studiebidrag utbetalt i väntan på pengarna via omställningsstudiestödet, vilket i hennes fall skulle handlat om närmare 25 000 kronor i månaden för studier på 75 procent.
I början av maj – fem månader efter hon haft kontakt med CSN – kontaktade hon myndigheten för att se vad som egentligen hänt med hennes ärende.

Då fick jag plötsligt beskedet att jag inte var berättigad till något omställningsstudiestöd eftersom jag fått utbetalt studiebidrag under den här tiden, alltså precis det jag hade blivit uppmanad av CSN att söka.

"Jag känner mig rättslös"

Ylva Janse. Foto: Ola Rennstam.

Ylva Janse valde att betala tillbaka studiemedlet hon fått för vårterminen men beviljades ändå inte något omställningsstudiestöd retroaktivt.

Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag och känner mig framför allt orättvist behandlad eller rent av rättslös. Jag har tålmodigt gått och väntat på mina pengar i flera månader. All denna tid och energi som jag har fått lägga på det här skulle jag ha velat lagt på mina studier istället.

Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla.

Enligt CSN är det helt okej att söka studiemedel, bara man väntar med att ta emot själva utbetalningarna tills man vet om man får omställningsstudiestöd eller ej. Det handlar inte om pengarna längre för min del, men jag vill varna andra för att inte hamna i samma situation, säger hon.

 

Till höstterminen har Ylva Janse sökt ett par nya kurser för att kunna fortsätta på den inslagna vägen med en ny karriär. Hon befarar att strulet med CSN:s handläggning kommer att fortsätta, något som myndigheten själva flaggat för kommer vara fallet

 

Jag vet ärligt talat inte om jag kommer söka omställningsstudiestöd igen, det verkar är inte vara värt tiden man lägger ner på det, säger hon.

CSN: Reglerna är tydliga

Joacim Strömblad. Foto: Therese Hasselryd/CSN.

Enligt CSN går det inte att få omställningsstudiestöd för den tid som man redan fått utbetalt studiemedel för. Joacim Strömblad, utredare på myndigheten utvecklar:

På grund av de långa handläggningstiderna får vi ofta frågan från sökande hur de ska försörja sig under studietiden. Ett alternativ, i väntan på besked om omställningsstudiestöd, är då att söka studiemedel utifall man skulle få avslag. Men man bör vara mycket medveten om att har man fått studiemedel utbetalt då blir det inget omställningsstudiestöd. Och det går bara att betala tillbaka studiemedel för 30 dagar efter att man fått pengarna, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Finns det ingen risk att pengarna börjar betalas ut om man sökt studiemedel?

Nej, pengarna kommer inte automatiskt. Den som sökt – och fått ett beslut om studiemedel – kan välja att inte ta ut pengarna genom att inte skicka in den så kallade studieförsäkran – den betyder enkelt utryckt jag vill ha pengarna.
– Då kan man avvakta och visar det sig att man kan få omställningsstudiestöd, kan man välja det stödet i stället. Om det däremot visar sig att man inte kan få omställningsstudiestöd kan man lämna in sin studieförsäkran och få studiemedlen utbetalda.

Har information på CSN:s hemsida varit tillräckligt tydlig om de här reglerna?
– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext. Vårt råd är att kontakta oss om man är minsta osäker.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.