Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Semesterersättning och tidsbegränsat jobb - vad gäller?

Har du en tidsbegränsad anställning? Då är det viktigt att ha koll på när arbetsgivaren betalar ut din semesterersättning. I annat fall kan du få ett onödigt ekonomiskt problem.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna på strand i solnedgången, arbetar på en bärbar dator.
Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut. Foto: Colourbox.

För dig med tidsbegränsad anställning på längre än en månad är det viktigt att ha koll på vad som gäller kring din semesterersättning. Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut.

– De här människorna har så låg lön att de ofta har behövt spendera den direkt. Därför har de kanske inte heller något sparat och kan då också drabbas hårdare än nödvändigt när de inte får någon semesterersättning vid anställningens slut, då de också kan få vänta ganska länge på ersättning från a-kassan, säger Sofia Karlsson, ombudsman på Unionens regionkontor i Malmö.

Drabbar främst yngre

Trots att arbetsgivaren inte får betala ut semesterersättningen löpande så sker det ändå, konstaterar hon.

– Främst verkar det drabba yngre timanställda med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, som inte heller känner till semesterlagen.

Även Unionens medlemsservice har fått samtal från medlemmar med tidsbegränsade anställningar som upptäckt att deras arbetsgivare fortlöpande har betalat ut deras semesterersättning och att de därför inte får någon sådan när deras anställning tar slut.

Det här visar, påpekar Sofia Karlsson, att man alltid bör vara uppmärksam på hur arbetsgivaren betalar ut den här ersättningen innan man börjar en anställning.  Och att man då ser till att man är överens med arbetsgivaren om att semesterersättningen ska betalas ut när anställningen är slut.

Ska ha samma semesterrättigheter

– Om man har en tidsbegränsad anställning i högst tre månader kan man, då man avtalar om den, komma överens med arbetsgivaren om att man får semesterersättning på varje lön. Men då ska det också vara specificerat i lönespecifikationen, säger hon och tillägger:

– Men huvudregeln är att man ska ha samma semesterrättigheter som andra. Därför är det alltid bra att kolla sin lönespecifikation och säga till arbetsgivaren om denne gjort fel.

Om det finns kollektivavtal på ens arbetsplats regleras semesterbestämmelserna i det. Alla avtal finns på Unionens hemsida.

Vid anställning i högst tre månader.

Huvudregeln är att den som har en kortare anställning har rätt till samma semesterförmåner som andra anställda. Men vid en anställning i högst tre månader, som inte förlängs, kan den anställde och arbetsgivaren komma överens om att någon semesterledighet inte ska tas ut. Ens förmån består då av att man har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med månadslönen.

 

Vid en längre visstidsanställning

Vid visstidsanställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet och semesterlön. Det betyder att den som har en anställning som varar längre än tre månader, har du rätt till semesterlön och inte ska ha semesterersättning medräknad i lönen varje månad.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Berättade om rattfylla – förlorade jobbet som jurist

Juristen berättade för chefen om sin alkoholism och en rattfylla. Dagen efter blev hon uppsagd från advokatbyrån. Enligt Unionen har juristen inte misskött sina arbetsuppgifter och stämmer nu arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 22 januari 2025, kl 15:06
personer gestikulerar med händerna. Logga på Unionen
Advokatbyrån sa upp en medarbetare efter att hon berättat om sin alkoholism och en rattfylla. Unionen menar dock att brottet saknar koppling till anställningen och stämmer nu arbetsgivaren. Foto: Shuttrstock/Ola Rennstam

Kvinnan arbetade som jurist på en advokatbyrå på en mindre ort i Sydsverige – ett arbete som innebar högt tempo och långa arbetsdagar. Efter en skilsmässa föll hela hennes tillvaro samman och hon blev sjukskriven på grund av stress och depression.

Enligt juristen visade hennes arbetsgivare ingen förståelse för hennes situation. I stället fortsatte hennes chef att ställa höga krav på henne och skrev långa mejl med pikar och insinuationer, vilket ytterligare förvärrade juristens mående.

Åtalades för rattfylleri

Under sjukskrivningen utvecklade hon ett alkoholmissbruk som förvärrade depressionen. En kväll förra sommaren satte hon sig bakom ratten i sin bil – efter att ha druckit flera glas vin. Under bilfärden förlorade hon plötsligt kontrollen och kraschade in i ett träd. När polis kom till platsen fick hon lämna blodprov och hon kom senare att åtalas för grovt rattfylleri och hennes körkort drogs in.

Olyckan blev en vändpunkt. Juristen påbörjade en behandling mot sitt alkoholberoende och har varit nykter sedan dess.

Berättade för chefen – blev uppsagd

Inför ett möte med arbetsgivaren i höstas valde hon att berätta om olyckan, brottsmisstankarna och sitt alkoholberoende. Chefen visade empati under telefonsamtalet men på mötet dagen efter var tongångarna helt annorlunda. Arbetsgivaren meddelade att de sa upp henne på grund av personliga skäl. Bland annat påstod chefen att körkort var en förutsättning för anställningen.

Unionen: "Saknar koppling till jobbet"

Unionen är av en annan mening. Förbundet anser att det saknas skäl för att säga upp juristen och har nu stämt advokatbyrån och kräver skadestånd på 135 000 kronor. I stämningsansökan påpekar Unionen att kvinnan inte har misskött sina arbetsuppgifter eller misskött sig på annat sätt. Man påpekar vidare att det saknas krav på körkort i kvinnans anställningsavtal och att det finns fler jurister som saknar körkort på företaget.

Brottet, som arbetsgivaren lagt som grund för uppsägningen, skedde utanför tjänsten och saknar helt koppling till anställningen. Därmed, menar Unionen, utgör rattfylleriet inte något brott mot anställningsavtalet. I stället har brottet en direkt koppling till medlemmens sjukdomstillstånd i form av alkoholmissbruk och depression.

Vägrade diskutera rehabilitering 

Den som är sjuk har ett starkare anställningsskydd i lagen. Det innebär att en uppsägning inte får ske förrän en arbetsgivare tagit sitt fulla rehabiliteringsansvar, det vill säga gjort anpassningar så att en medarbetare kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt Unionen har advokatbyrån inte ens velat diskutera någon rehabilitering för juristen, tvärtom valde man att omedelbart säga upp henne efter att hon berättat om sin alkoholsjukdom. Företaget har heller inte gjort något försök till omplacering.

Fotnot: Kollega har sökt advokatbyrån som avvaktar att kommentera ärendet tills man fått ta del av stämningsansökan.