Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SAS - bröt mot avtal

Tre kabinanställda på SAS fick i höstas för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott menar Unionen som nu stämmer flygbolaget på 150 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster tre SAS-flygplan, till höger Unionens fasad.
Unionen stämmer flygbolaget SAS på 150 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Foto: Janerik Henriksson/TT/Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT.

I kollektivavtalet mellan Unionen och flygbolaget SAS finns en bestämmelse som reglerar uppehåll för vila mellan två arbetspass. Enligt avtalet ska vilan på hemmabas vara minst 13 timmar.
Enligt Unionen har flygbolaget brutit mot bestämmelsen vid tre tillfällen i höstas då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Förseningar är inget ovanligt i flygbranschen och ofta beror de på omständigheter som flygbolagen inte råder över. Men det är något som bolagen bör ha med i sin planering av verksamheten anser Malin Wulkan.

– Vi menar att regeln i kollektivavtalet gäller oavsett. Vid en försening så måste arbetsgivaren anpassa schemat, men det har man inte gjort i de här fallen. Arbetstidsfrågor är extra viktiga inom flyget eftersom kabinpersonalen utför sitt arbete under speciella förutsättningar.

Unionen: "Vi måste reagera"

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har ”på senare tid” i stället börja följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. Man har nu stämt flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd till förbundet på 150 000 kronor.

– 13 timmarsregeln är viktig. När en arbetsgivare tillämpar avtalet på det här sättet måste vi reagera annars blir det som att vi accepterar det och regeln förlorar sitt värde, säger Malin Wulkan.

Kollega har sökt SAS för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar