Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SAS - bröt mot avtal

Tre kabinanställda på SAS fick i höstas för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott menar Unionen som nu stämmer flygbolaget på 150 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster tre SAS-flygplan, till höger Unionens fasad.
Unionen stämmer flygbolaget SAS på 150 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Foto: Janerik Henriksson/TT/Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT.

I kollektivavtalet mellan Unionen och flygbolaget SAS finns en bestämmelse som reglerar uppehåll för vila mellan två arbetspass. Enligt avtalet ska vilan på hemmabas vara minst 13 timmar.
Enligt Unionen har flygbolaget brutit mot bestämmelsen vid tre tillfällen i höstas då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Förseningar är inget ovanligt i flygbranschen och ofta beror de på omständigheter som flygbolagen inte råder över. Men det är något som bolagen bör ha med i sin planering av verksamheten anser Malin Wulkan.

– Vi menar att regeln i kollektivavtalet gäller oavsett. Vid en försening så måste arbetsgivaren anpassa schemat, men det har man inte gjort i de här fallen. Arbetstidsfrågor är extra viktiga inom flyget eftersom kabinpersonalen utför sitt arbete under speciella förutsättningar.

Unionen: "Vi måste reagera"

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har ”på senare tid” i stället börja följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. Man har nu stämt flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd till förbundet på 150 000 kronor.

– 13 timmarsregeln är viktig. När en arbetsgivare tillämpar avtalet på det här sättet måste vi reagera annars blir det som att vi accepterar det och regeln förlorar sitt värde, säger Malin Wulkan.

Kollega har sökt SAS för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.