Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadade ryggen – fick sparken

En Unionenmedlem skadade ryggen i en arbetsplatsolycka. När han en månad senare återkom till jobbet blev han avskedad för olovlig frånvaro. Nu har Unionen stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en byggkran. Till höger en skylt med texten Arbetsdomstolen.
Smeden skadade ryggen på arbetsplatsen - och avskedades. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd. Henrik Montgomery/TT och Ola Rennstam.

Det var i mitten av december förra året som mannen, som jobbade som smed, råkade ut för en olycka på en byggarbetsplats. Han skadade ryggen allvarligt i samband med att han försökte hålla i en tung plåt som höll på att ramla ner. Dagen efter uppsökte han läkare som gjorde bedömningen att han inte skulle belasta ryggen de närmaste veckorna. Smeden stannade därefter hemma från jobbet de kommande två veckorna och hade ingen kontakt med sin arbetsgivare under den tiden.

 – Vår medlem informerade sin chef om olyckan inför läkarbesöket. Han har uppfattat saken som att de var överens om att han skulle stanna hemma en period och att de skulle höras framöver, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Blev avvisad från arbetsplatsen

I början av januari var smeden på återbesök på vårdcentralen och fick sjukskrivningen förlängd, varpå han skickade sjukintyget till sin chef. 
En månad efter olyckan var mannen, som är i 40-årsåldern, så pass bra i ryggen att han var tillbaka på jobbet. Men en vecka senare tog saken en helt ny vändning. Vid slutet av arbetsdagen överräckte hans chef ett papper med innebörden att han sagt upp sig på egen begäran.

 – Han förstod ingenting och vägrade skriva under pappret. När han dök upp på arbetsplatsen nästa dag blev han avvisad, berättar Karl Hägg.

Under förhandlingarna med Unionen har arbetsgivaren hävdat att mannen inte anmält sin sjukfrånvaro till dem och att frånvaron därför varit olovlig. Smedens uteblivna kontakt under de två första veckorna efter arbetsplatsolyckan har företaget tolkat som att han sagt upp sig själv. Bolaget har vidare hävdat att läkaren som utfärdat sjukintygen har saknat behörighet att göra det och har kommit med flera påståenden om misskötsamhet under mannens tid på företaget.

Tillbakavisar bolagets anklagelser

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är att jämställa med ett avsked. Förbundet har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Förbundet påpekar att när det – i efterhand – stod klart för medlemmen att det krävdes läkarintyg* även för frånvaron i december så utfärdade läkaren ett sådant.

 – Vi har även varit i kontakt med läkarens överordnade som intygar att hon hade behörighet att utfärda sjukintygen och det har inte framkommit några belägg för att det skulle ha förekommit någon som helst misskötsamhet, säger Karl Hägg.

"Står helt utan försörjning"

Trots flera påpekanden från Unionen har arbetsgivaren inte gjort någon sjukanmälan till Försäkringskassan, vilket inneburit att medlemmen inte kunnat få någon sjukpenning för perioden han var sjukskriven. Bolaget har också vägrat att utfärda ett arbetsgivarintyg, vilket medfört att mannen inte har kunnat få a-kassa efter att anställningen upphört.

 – Det är en svår situation för honom, han står nu helt utan försörjning. Vi menar att hela situationen grundar sig i ett missförstånd där han uppfattat det som att de var överens om att han skulle vara sjukskriven. Det borde inte ha fått de här konsekvenserna, säger Karl Hägg.

Fotnot: Normalt behövs läkarintyg vid sjukskrivning från och med dag 8.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.