Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

En av tio undviker distansjobb för att spara el

Var tionde svensk undviker att jobba hemifrån - för att minska elkostnaden. Det visar en ny undersökning.
Lina Friberg Publicerad
Skrivbord i hemmiljö. Fyllt med jobbpapper, en bärbar dator och en mobiltelefon.
Höga elpriser får var tionde svensk att nobba hemarbete. Foto: Martina Holmberg/TT.

–Att skippa hemarbetet för att minska sin elförbrukning kan vara ett bra knep. I en tid då distansarbete är vanligt visar det även på vikten av våra fysiska kontor och att arbetsgivarna behöver kunna erbjuda olika alternativ, säger Camilla Campelo, HR-direktör på bemanningsföretaget Randstad, som ligger bakom undersökningen.

Randstads har i sin globala 
undersökning "Workmonitor" kartlagt vilka knep svenskarna har för att hålla sin privatekonomi flytande i ekonomiskt osäkra tider.

Distansjobb lyfts också som spartips

Undersökningen, som genomfördes av Dynata, bygger på intervjuer med 1000 anställda och arbetssökande i åldern 18-67 år.

Knappt en av fyra har uppgett att de söker efter ett nytt och högre avlönat jobb, drygt en av fem vill i stället utöka sin arbetstid för att få mer i plånboken.
21 procent av de tillfrågade är på jakt efter ett extrajobb för att dryga ut hushållskassan. 17 procent av deltagarna i undersökningen har svarat att de jobbar hemifrån för att minska sina pendlingskostnader.

Anställdas tips för en bättre privatekonomi:

  • Sök ett nytt och högre avlönat jobb
  • Gå upp i arbetstid
  • Skaffa ett extrajobb
  • Skjut på pensioneringen
  • Undvik karriärbyte
  • Jobba hemifrån för att spara in pendlingskostnad
  • Undvik distansjobb för att hålla nere på elkostnaderna​​​​​​             

Källa: Undersökning utförd av Dynata på uppdrag av bemanningsföretaget Randstads, november 2022    

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.