Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Jobbonären Kent: "Jag ser det som en samhällsinsats"

Läsa böcker, långa golfrundor eller fila på memoarerna. Planerna för pensionen kan vara många. Så ser det inte ut för 70-åriga Kent Mayer som är jobbonär. Att kombinera pension och jobb menar han bidrar till samhällets utveckling.
Lina Friberg Publicerad
Till vänster porträtt på Kent Mayer i röd tröja. Till höger en föreläsningssal med studenter i bänkrader.
– Jag ser att vara jobbonär som en chans att låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent Mayer som kombinerar jobb med pension. Foto: Privat, Erik G Svensson/TT.

 – Min första dag som pensionär blev jag uppringd av en konsultfirma som fått mitt telefonnummer av min gamla arbetsgivare, där jag var anställd i 42 år. De undrade om jag var intresserad av att  arbeta som konsult och hålla en internutbildning för konsultfirman. Det har sedan fortsatt med utbildningar på yrkeshögskolor. Det kändes helt naturligt att fortsätta jobba och min fru peppade mig till att fortsätta jobba.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Kent först som serviceingenjör och sedan som teknikchef  på ABB i Västerås. Som jobbonär är han numera fristående konsult och håller i utbildningar på yrkeshögskolor och företag. I kombination med en 25 procentig konsultanställning som anläggningsingenjör på Hitachi Energy.

"Att vara jobbonär är en samhällsinsats"

Kent är långt ifrån ensam. Enligt pensionsbolaget Alecta fortsätter 22 procent av personerna i åldrarna 66 till 85 år att jobba samtidigt som de tar ut pension. Av 68-åringarna är det drygt en tredjedel, 37 procent.

– Jag ser det som en samhällsinsats, låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent.

Andelen jobbonärer ökar

Enligt Alectas senaste undersökning om pensionärernas ekonomi från januari 2023, ökade andelen jobbonärer fram till 2919. Men 2020 bröts trenden i samband med coronapandemin. Seniorernas spås inte återvända till jobbet i samma utsträckning som tidigare, ju äldre man blir ju mindre är chansen att komma tillbaka när man väl slutat.

Varför tror du att relativt många i din generation vill fortsätta jobba ?

 – I min bransch behövs det fler elkraftingenjörer, det fattas både resurser och kompetens. Dessutom är det gamla 60 det nya 75, vilket beror på att vi inte har blivit utslitna i förtid och många av oss har fått behålla hälsan.

Sociala fördelen störst

Enligt en rapport från Delegationen för senior arbetskraft är ekonomin en orsak till att stanna kvar i arbetsliveten. Men det som toppar listan är den sociala kontakten och önskan att fortsätta få göra något meningsfullt.

– För mig lockar det sociala, jag får träffa mycket människor. All fin återkoppling jag får från studenterna betyder oerhört mycket. Det är ett kvitto på att jag bidrar till samhällets vidareutveckling, säger Kent Mayer.

Kent har enbart fått positiv respons från omgivningen, och har lockat tillbaka flera gamla arbetskompisar till jobbet. Något direkt slutdatum på arbetandet har han inte satt.

– Tanken var att hålla på tills jag blivit 70, men det fyller jag ju snart. Kanske går jag ner till att jobba omkring 25 procent då. Just nu blir det väl omkring 80 procent.

Har du något råd till blivande ålderspensionärer?

– Jobba vidare om ni kan, det är vi som ska lära upp nästa generation.

Jobbonär

  • Var ett av 36 ord på nyordslistan 2021
  • 416 000 svenskar över 65 kombinerar jobb med pension
  • 65-plussarna som jobbar betalar en lägre skatt
  • På inkomster upp till 21 000 kronor i månaden är skatten  på 8 procent
  • Var fjärde man över 65 år har någon typ av arbetsinkomst
  • Var sjätte kvinna över 65 år har någon sorts inkomst från arbete
  • 2600 personer över 90 år får utbetalt någon typ av lön
  • Andelen jobbonärer är högre i grupperna med högre lön
  • 26 procent av de som tjänar minst arbetar när de är 67 år

Källa: Alecta

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.