Etableringsjobb blir en ny form av anställning som riktas till två grupper av arbetssökande: Långtidsarbetslösa och nyanlända som varit i Sverige upp till tre år.
När en arbetsgivare anställer en person inom den anställningsformen får arbetstagaren dels lön, dels en ersättning som betalas av staten. Ersättningen från arbetsgivaren och stat är ungefär densamma och ska motsvara en lägstalön inom avtalsområdet, enligt parterna.
– Etableringsjobb blir verklighet, det kommer spela stor roll i att få långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Överenskommelsen om etableringsjobb är en positiv nyhet för alla dem som idag står utan tryggheten som ett arbete innebär och ännu ett bevis på att den svenska modellen levererar effektiva lösningar på samhällsproblemen, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
Om arbetstagaren jobbar kvar i två år ska anställningen, i normalfallet, gå över till en tillsvidareanställning.
Etableringsjobb gäller endast företag som omfattas av kollektivavtal, vilket också innebär att anställningen omfattas av kollektivavtalet.
– Det är som en provanställning, det vill säga att man har möjlighet att säga upp den om den mot förmodan inte skulle fungera, säger Mattias Dahl.
Tagit många år att nå fram
Parterna, det vill säga Unionen, LO och Svenskt näringsliv, började diskutera den här anställningsformen för många år sedan. Redan 2018 fanns en principöverenskommelse men det har sedan tagit lång tid att få grönt ljus från regeringen, EU och att därefter förhandla fram ett nytt kollektivavtal.
Avtalet om etableringsjobb börjar gälla 1 januari 2023. Innan dess måste regeringen ha genomfört vissa förordningsändringar.
– Vi är övertygade om att de kommer göra de här ändringarna, säger Martin Wästfelt, säger Unionens förhandlingschef.
Unionen, LO och Svenskt Näringsliv hoppas att etableringsjobben ska rullas igång under våren 2023.
