Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Parterna har ingått avtal om etableringsjobb

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv har ingått avtal om etableringsjobb. Målet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.
Oscar Broström Publicerad
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen presenterar att de ingått avtal om etableringsjobb. Foto: Claudio Bresciani/TT

Etableringsjobb blir en ny form av anställning som riktas till två grupper av arbetssökande: Långtidsarbetslösa och nyanlända som varit i Sverige upp till tre år.

När en arbetsgivare anställer en person inom den anställningsformen får arbetstagaren dels lön, dels en ersättning som betalas av staten. Ersättningen från arbetsgivaren och stat är ungefär densamma och ska motsvara en lägstalön inom avtalsområdet, enligt parterna.

– Etableringsjobb blir verklighet, det kommer spela stor roll i att få långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Överenskommelsen om etableringsjobb är en positiv nyhet för alla dem som idag står utan tryggheten som ett arbete innebär och ännu ett bevis på att den svenska modellen levererar effektiva lösningar på samhällsproblemen, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.

Om arbetstagaren jobbar kvar i två år ska anställningen, i normalfallet, gå över till en tillsvidareanställning.

Etableringsjobb gäller endast företag som omfattas av kollektivavtal, vilket också innebär att anställningen omfattas av kollektivavtalet.

– Det är som en provanställning, det vill säga att man har möjlighet att säga upp den om den mot förmodan inte skulle fungera, säger Mattias Dahl.

Tagit många år att nå fram

Parterna, det vill säga Unionen, LO och Svenskt näringsliv, började diskutera den här anställningsformen för många år sedan. Redan 2018 fanns en principöverenskommelse men det har sedan tagit lång tid att få grönt ljus från regeringen, EU och att därefter förhandla fram ett nytt kollektivavtal.

Avtalet om etableringsjobb börjar gälla 1 januari 2023. Innan dess måste regeringen ha genomfört vissa förordningsändringar.

– Vi är övertygade om att de kommer göra de här ändringarna, säger Martin Wästfelt, säger Unionens förhandlingschef.

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv hoppas att etableringsjobben ska rullas igång under våren 2023.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.