Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda flyr Volvo i Umeå

Det är oroligt på Volvo i Umeå. Före detta anställda vittnar om utfrysning och tystnadskultur och tjänstemän flyr arbetsplatsen.
– Det var en fruktansvärd arbetssituation, säger en tidigare tjänsteman.
Oscar Broström Publicerad
Man cyklar förbi Volvos fabrik i Umeå.
Anställda på Volvo har, efter tiotals år på företaget, valt att lämna till följd av kraftigt försämrad arbetsmiljö. Foto: Rolf Höjer/TT

Anställda som arbetat i tiotals år väljer att sluta på Volvo lastvagnar i Umeå. Enligt uppgifter till Kollega har upp emot 30 tjänstemän slutat senaste 18 månaderna. Det är i linje med vad Västerbottens-Kuriren rapporterade förra veckan, när de skrev att ett stort antal chefer slutat på företaget.

Anledningen är, enligt före detta anställda Kollega pratat med, en hierarkisk kultur där tystnaden breder ut sig och anställda som blir impopulära knuffas ut.

– Det har förekommit ren och skär utfrysning, säger en före detta anställd som Kollega pratat med.

– Vissa personers tjänst har försvunnit utan att de har fått reda på det. Jag har frågat folk ”vad gör du på jobbet nu?” och de har svarat ”jag verkar inte ska göra någonting”. Det är kompetenta människor som plötsligt inte var någonting värda.

En annan tidigare Volvoanställd, som slutat på grund av arbetsmiljön, berättar samma sak.

– Så dålig stämning som det varit den senaste tiden, det är bottenrekord. Det är väldigt svårt att hitta någon som är nöjd. Vissa biter ihop, vissa vill inte prata skit, vissa är rädd för att uttala sig.

Ledningen pekas ut

I Västerbottens-Kurirens artikel pekas den nuvarande ledningen ut som ansvariga för att arbetsmiljön blivit dålig.

De Kollega pratat med instämmer i det. Enligt dem var Volvo en bra arbetsplats fram till att den nya fabrikschefen började 2019. Sedan dess har många från den tidigare ledningsgruppen slutat och en ny mer hierarkisk kultur har implementerats.

– Man fick aldrig passera sin närmaste chef. Du skulle prata med den och ingen annan, säger en före detta anställd, och fortsätter:

Volvo är ingen dålig arbetsplats. Det var här jag skulle avsluta min karriär. Man såg framför sig att man vid 65 skulle gå ut genom grindarna nöjd med de åren man varit där. Det var inte alls meningen att man skulle ut på arbetsmarknaden igen.

Det jobbar sammanlagt 215 tjänstemän på Volvo i Umeå. Unionens klubbordförande Torleif Hiitti bekräftar att det är många som har lämnat företaget de senaste åren. I övrigt vill han inte kommentera arbetsmiljön och uppgifterna om utfrysning och tystnadskultur, utan säger att de arbetar internt med att försöka lösa situationen.

Vi har uppmärksammat det här och jobbar med frågan. Vi hoppas få feedback från företaget kring hur vi tar oss vidare och tar oss ur situationen, säger han.

"Våra medarbetare är vår största tillgång"

Kollega har varit i kontakt med Volvo och bett om en intervju. Företaget väljer att svara via mejl:

"Vi tror att det är bra när medarbetare vill utveckla sig själva och vågar prova nya uppdrag. Vi ser ingen konkurrens om en medarbetare väljer att gå vidare i sin karriär hos en annan industri, vi är glada både för medarbetaren och våra kollegor hos andra industrier. För att kunna försörja norra Sverige med kompetens är det viktigt att vi arbetar tillsammans och delar med oss av kunskap, det är lärorikt både för oss och andra verksamheter med perspektiv utifrån.

Våra medarbetare är vår största tillgång, och vi är övertygade om att vi generellt har en god trivsel på arbetet. Vi genomför årligen en medarbetarundersökning och arbetar systematiskt och löpande under året med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön", skriver kommunikationschefen Elisabeth Lundell i ett mejl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.