Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda flyr Volvo i Umeå

Det är oroligt på Volvo i Umeå. Före detta anställda vittnar om utfrysning och tystnadskultur och tjänstemän flyr arbetsplatsen.
– Det var en fruktansvärd arbetssituation, säger en tidigare tjänsteman.
Oscar Broström Publicerad
Man cyklar förbi Volvos fabrik i Umeå.
Anställda på Volvo har, efter tiotals år på företaget, valt att lämna till följd av kraftigt försämrad arbetsmiljö. Foto: Rolf Höjer/TT

Anställda som arbetat i tiotals år väljer att sluta på Volvo lastvagnar i Umeå. Enligt uppgifter till Kollega har upp emot 30 tjänstemän slutat senaste 18 månaderna. Det är i linje med vad Västerbottens-Kuriren rapporterade förra veckan, när de skrev att ett stort antal chefer slutat på företaget.

Anledningen är, enligt före detta anställda Kollega pratat med, en hierarkisk kultur där tystnaden breder ut sig och anställda som blir impopulära knuffas ut.

– Det har förekommit ren och skär utfrysning, säger en före detta anställd som Kollega pratat med.

– Vissa personers tjänst har försvunnit utan att de har fått reda på det. Jag har frågat folk ”vad gör du på jobbet nu?” och de har svarat ”jag verkar inte ska göra någonting”. Det är kompetenta människor som plötsligt inte var någonting värda.

En annan tidigare Volvoanställd, som slutat på grund av arbetsmiljön, berättar samma sak.

– Så dålig stämning som det varit den senaste tiden, det är bottenrekord. Det är väldigt svårt att hitta någon som är nöjd. Vissa biter ihop, vissa vill inte prata skit, vissa är rädd för att uttala sig.

Ledningen pekas ut

I Västerbottens-Kurirens artikel pekas den nuvarande ledningen ut som ansvariga för att arbetsmiljön blivit dålig.

De Kollega pratat med instämmer i det. Enligt dem var Volvo en bra arbetsplats fram till att den nya fabrikschefen började 2019. Sedan dess har många från den tidigare ledningsgruppen slutat och en ny mer hierarkisk kultur har implementerats.

– Man fick aldrig passera sin närmaste chef. Du skulle prata med den och ingen annan, säger en före detta anställd, och fortsätter:

Volvo är ingen dålig arbetsplats. Det var här jag skulle avsluta min karriär. Man såg framför sig att man vid 65 skulle gå ut genom grindarna nöjd med de åren man varit där. Det var inte alls meningen att man skulle ut på arbetsmarknaden igen.

Det jobbar sammanlagt 215 tjänstemän på Volvo i Umeå. Unionens klubbordförande Torleif Hiitti bekräftar att det är många som har lämnat företaget de senaste åren. I övrigt vill han inte kommentera arbetsmiljön och uppgifterna om utfrysning och tystnadskultur, utan säger att de arbetar internt med att försöka lösa situationen.

Vi har uppmärksammat det här och jobbar med frågan. Vi hoppas få feedback från företaget kring hur vi tar oss vidare och tar oss ur situationen, säger han.

"Våra medarbetare är vår största tillgång"

Kollega har varit i kontakt med Volvo och bett om en intervju. Företaget väljer att svara via mejl:

"Vi tror att det är bra när medarbetare vill utveckla sig själva och vågar prova nya uppdrag. Vi ser ingen konkurrens om en medarbetare väljer att gå vidare i sin karriär hos en annan industri, vi är glada både för medarbetaren och våra kollegor hos andra industrier. För att kunna försörja norra Sverige med kompetens är det viktigt att vi arbetar tillsammans och delar med oss av kunskap, det är lärorikt både för oss och andra verksamheter med perspektiv utifrån.

Våra medarbetare är vår största tillgång, och vi är övertygade om att vi generellt har en god trivsel på arbetet. Vi genomför årligen en medarbetarundersökning och arbetar systematiskt och löpande under året med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön", skriver kommunikationschefen Elisabeth Lundell i ett mejl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket