Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skönhet kan påverka kvinnors betyg – visar studie

Attraktiva kvinnor fick lägre betyg under pandemin, när undervisningen skedde på distans. Det är resultatet i en studie som undersökte hur skönhet kan påverka betyg.
Oscar Broström Publicerad
Studenter sitter runt bord med datorer.
När undervisningen flyttade från seminariesalen till dataskärmen sjönk betygen för "attraktiva kvinnor". Foto: Shutterstock

I studien från Lunds universitet jämfördes attraktiva kvinnliga studenters betyg innan och under pandemin. När undervisningen flyttade från klassrummet till skärmen sjönk betygen för de attraktiva kvinnorna, en effekt som inte märktes hos de manliga studenterna.

För att avgöra vilka studenter som var ”attraktiva” användes en jury, bestående av 74 personer, som fick värdera 300 studenter efter utseende.

– Juryn fick titta på bilder på studenterna och värdera dem på en skala 1–10, 1 för minst snygg och 10 för mest snygg. Resultatet från juryn jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, säger Adrian Mehic, doktorand på ekonomiska högskolan vid Lunds universitet, som gjort studien.

Vad framkom då?

– Före pandemin fick de som såg bra ut bättre betyg och det gällde både killar och tjejer. Det gällde framför allt i kurser med mycket seminarier, föreläsningar och interaktion, men inte i kvantitativa kurser som fysik och i matematik. Där syntes inte den effekten. Det som sedan hände under pandemin var att all undervisning blev online och på distans och då försvann den här effekten på de snygga tjejernas betyg.

Och de snygga killarna?

– De snygga killarnas fick fortsatt höga betyg.

Hur påverkades betygen för de icke-snygga?

– Där skedde ingen förändring. Deras betyg påverkas inte direkt, utan bara indirekt i och med att de kom i kapp de snygga.

Adrian Mehic har några förklaringar till varför resultatet blev så här. De flesta lärarna var män, vilket kan förklara varför attraktiva kvinnor fick högre betyg. Även kvinnliga lärare belönade de attraktiva kvinnorna, vilket kan bero på att personer som ser bra ut tillskrivs positiva egenskaper de egentligen inte har, något som tidigare forskning visat.

Att de snygga männen behöll sina höga betyg även under pandemin kan ha att göra med självförtroende.

– Det finns studier som visat att attraktiva män har högre självförtroende och presterar bättre, så de kanske påverkas mindre av formen på undervisningen, säger Mehic.

Tidigare forskning på just utseende har visat att det är en faktor som ger fördelar på flera plan i samhället. Enligt Mehic är utseende en form av diskriminering vi sällan talar om.

– När man pratar om diskriminering handlar det ofta om exempelvis kön, hudfärg, eller efternamn, men även utseende kan vara en faktor. Det ser vi både i skolan och på arbetsmarknaden. En studie från USA har visat att de snyggaste har 10–12 procent mer i lön och det gör stor skillnad. Det är ungefär 3 000 kronor för en person som tjänar 30 000 kronor i månaden, säger Adrian Mehic.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO