Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I studien från Lunds universitet jämfördes attraktiva kvinnliga studenters betyg innan och under pandemin. När undervisningen flyttade från klassrummet till skärmen sjönk betygen för de attraktiva kvinnorna, en effekt som inte märktes hos de manliga studenterna.
För att avgöra vilka studenter som var ”attraktiva” användes en jury, bestående av 74 personer, som fick värdera 300 studenter efter utseende.
– Juryn fick titta på bilder på studenterna och värdera dem på en skala 1–10, 1 för minst snygg och 10 för mest snygg. Resultatet från juryn jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, säger Adrian Mehic, doktorand på ekonomiska högskolan vid Lunds universitet, som gjort studien.
Vad framkom då?
– Före pandemin fick de som såg bra ut bättre betyg och det gällde både killar och tjejer. Det gällde framför allt i kurser med mycket seminarier, föreläsningar och interaktion, men inte i kvantitativa kurser som fysik och i matematik. Där syntes inte den effekten. Det som sedan hände under pandemin var att all undervisning blev online och på distans och då försvann den här effekten på de snygga tjejernas betyg.
Och de snygga killarna?
– De snygga killarnas fick fortsatt höga betyg.
Hur påverkades betygen för de icke-snygga?
– Där skedde ingen förändring. Deras betyg påverkas inte direkt, utan bara indirekt i och med att de kom i kapp de snygga.
Adrian Mehic har några förklaringar till varför resultatet blev så här. De flesta lärarna var män, vilket kan förklara varför attraktiva kvinnor fick högre betyg. Även kvinnliga lärare belönade de attraktiva kvinnorna, vilket kan bero på att personer som ser bra ut tillskrivs positiva egenskaper de egentligen inte har, något som tidigare forskning visat.
Att de snygga männen behöll sina höga betyg även under pandemin kan ha att göra med självförtroende.
– Det finns studier som visat att attraktiva män har högre självförtroende och presterar bättre, så de kanske påverkas mindre av formen på undervisningen, säger Mehic.
Tidigare forskning på just utseende har visat att det är en faktor som ger fördelar på flera plan i samhället. Enligt Mehic är utseende en form av diskriminering vi sällan talar om.
– När man pratar om diskriminering handlar det ofta om exempelvis kön, hudfärg, eller efternamn, men även utseende kan vara en faktor. Det ser vi både i skolan och på arbetsmarknaden. En studie från USA har visat att de snyggaste har 10–12 procent mer i lön och det gör stor skillnad. Det är ungefär 3 000 kronor för en person som tjänar 30 000 kronor i månaden, säger Adrian Mehic.
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
