De anställda på it-företaget är eller var fältservicetekniker för företaget och var ofta ute hos kunder. Under jobbresorna övervakades de i realtid med hjälp av en gps-tjänst, Enroute, som samlade in data om medarbetarnas namn, var de befann sig, när de påbörjade sina resor, beräknad ankomsttid samt arbetsordernummer.
Den här informationen kunde sedan delas med en tredje part, det vill säga bolagets kunder.
Redan när gps-tjänsten infördes på arbetsplatsen flaggade Unionen, under mbl-förhandlingar, för att insamlingen av medlemmarnas personuppgifter kunde bryta mot dataskyddsförordningen.
– Det här är en viktig fråga för de enskilda individer som drabbats men också för Unionen som facklig organisation. Det har att göra med att vi tycker oss kunna se att den här typen av övervakning blir vanligare och vi vill få prövat var gränserna går, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.
Hon tillägger:
– Att kunna följa en arbetstagare i realtid med gps och att dessutom lämna ut den informationen till en tredje part är en alldeles för långtgående och närgående övervakning. Det är en övervakning som har skapat stort obehag hos medlemmarna.
Stämningen rör 15 medlemmar i Unionen som vardera kan få 40 000 kronor i skadestånd, om Unionen får igenom sitt yrkande. Övervakningen pågick under ett år och fem månader.
Söker klargöranden från EU-domstolen
Dataskyddsförordningen, ofta kallad GDPR, är en EU-lag som infördes 2018. Det finns få avgöranden från andra länder, och inget alls i svensk domstol, för hur skadestånd ska betalas ut vid brott mot förordningen.
Därför har Unionen bett om ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen.
– Det här är en förordning som ska tillämpas likadant i alla EU-länder. Därför är det vår uppfattning att en svensk domstol inte kan ta ställning till om skadestånd ska betalas ut och till vilka nivåer, utan att få vissa klargöranden från EU-domstolen, säger Susanna Kjällström.
