Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Linnea fick fart på facket på callcentret
Länge drog Linnea Fältström ett tungt lass för att hålla Unionenklubben på Releasy vid liv. Men efter en facklig nytändning på callcentret har hon nu nio engagerade kollegor i styrelsen.
När Linnea Fältström började jobba på callcentret Releasy i Borlänge för ett tiotal år sedan var det fackliga engagemanget litet. Även om många var medlemmar i Unionen satt endast tre i klubbstyrelsen och få gick på årsmötena. När hon ändå beslöt att vara med på ett sådant 2018 blev hon genast vald till vice ordförande i styrelsen.
– Även om jag tyckte att det var viktigt att ställa upp så hade jag ingen större koll på vad uppdraget innebar. Därför höll jag mig i bakgrunden. Men ett år senare avgick ordföranden och då trillade det uppdraget över på mig. Och eftersom jag inte hade koll blev jag faktiskt panikslagen då, säger hon.
Tio blev invalda i styrelsen
Efter att ha gått några av Unionens fackliga kurser kände Linnea Fältström sig säkrare i rollen. Men hon upplevde ändå att ordförandeskapet ofta var ensamt, tråkigt och tungt. Men inför det senaste årsmötet, i februari i år, lyckades hon ändå få med ett par kollegor dit.
Och då visade det sig också att fler hörsammat styrelsens önskemål om att fler skulle engagera sig i styrelsearbetet. Därför var man tio på årsmötet, där samtliga också blev invalda i styrelsen. Däribland Johan Skarp som tog på sig ordföranderollen.
– Jag vet faktiskt inte varför så många ville vara med nu. Själv beslöt jag engagera mig efter att det hänt en del saker på jobbet som inte kändes okej. Då insåg jag hur viktig klubben är och att det fanns risk att den kunde läggas ned om inte fler engagerade sig, säger han.
Att kunna ha diskussioner med så många
gör det fackliga så mycket roligare
För Linnea Fältström har tillskottet av ledamöter inneburit en stor förändring.
– Som ordförande blev jag ibland väldigt stressad över allt jag behövde ta tag i själv. Men nu har vi alla egna ansvarsområden och hjälps åt med allt. Och att kunna ha diskussioner med så många gör det fackliga så mycket roligare, säger hon.
I dagsläget är klubbens synlighet på arbetsplatsen högprioriterad.
– Ett problem har varit att de många unga som börjar här ofta har haft dålig kunskap om vad facket är och gör. Därför presenterar vi oss och välkomnar till Unionenklubben så snart det kommer en nyanställd, för att alla ska veta att det finns en klubb. På det viset hoppas vi också kunna växa och få mer engagerade medlemmar, säger Johan Skarp.
Har redan fått fler medlemmar
Andra nya insatser är att man skickar ut regelbundna månadsbrev, där man även uppmanar medlemmarna att ge feedback och föreslå vad klubben ska jobba med, och att alla i styrelsen går runt på callcentret när tillfälle ges för att inbjuda till samtal med medlemmarna.
Nu förhandlar även klubben med ledningen, och har som mål att ha en bestämd tid varje vecka då någon i styrelsen kan sitta med öppen dörr så att alla medlemmar vet att man kan komma och prata då. Enligt Johan Skarp har den ökade synligheten och de olika insatserna gett resultat.
– Vi har redan både fått fler medlemmar och fler frågor och synpunkter, säger han.
Releasy
- Callcenterföretag med verksamhet i Borlänge, Borås, Karlskoga, Linköping, Stockholm och Barcelona. Huvudkontoret ligger i Solna.
- Grundades på 1980-talet och ägs av det svenska it-företaget Pulsen AB.
- Jobbar med kundservice och försäljning åt bland andra Hemnet, C more, Telia, Bilprovningen, Aller Media och Hemköp.
- Har runt 1 600 anställda. Av de 450 som finns i Borlänge är 125 medlemmar i Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
