Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sju års löneökningar uppätna

Lönerna ökar – men samtidigt gräver inflationen allt större hål i plånböckerna. Sju års löneökningar har gått upp i rök.
Ola Rennstam Publicerad
Person håller i 500-kronorssedlar
Inflationen har gjort att reallönerna sjunker. Sju års löneökningar har försvunnit. Foto: Henrik Montgomery/TT

De senaste 25 åren har reallönerna på svensk arbetsmarknad i genomsnitt ökat med cirka 2 procent årligen. Det innebär enkelt uttryckt att alla löntagare har fått mer pengar i plånboken.

Men nu har den höga inflationen slagit tillbaka utvecklingen, under 2022 har de ökade priserna ätit upp de senaste sju årens löneökningar, enligt beräkningar från Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Nya siffror från Medlingsinstitutet, som presenterades under fredagen, visar att lönerna visserligen ökar, genomsnittslönen ökade med 3 procent i juli jämfört med samma månad förra året. Men med inflationen inräknad minskade reallönerna med 5,5 procent.

– Löneökningstakten har tilltagit i flera branscher. De senaste åren har lönerna ökat snabbast i privata tjänstebranscher, men nu har lönerna tagit lite mer fart inom både industrin och servicesektorn, säger Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg i ett pressmeddelande.

I tisdags beslutade Unionen om vilka krav man ska driva i den kommande avtalsrörelsen. Än så länge har förbundet inte spikat några siffersatta lönekrav men man konstaterar att man inte kommer kräva löneökningar i nivå med den höga inflationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.