Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler får jobba på distans – och det uppskattas

Varannan privatanställd tjänsteman har fått nya riktlinjer för arbete på distans efter pandemin. De flesta av dem får jobba mer hemma - och uppskattar det.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter på altan med dator i knäet och jobbar
Pandemin har för många tjänstemän inneburit en ny jobbvardag, med större möjligheter att själv välja varifrån man jobbar, visar en undersökning. Foto: Jessica Gow/TT

Varannan arbetsplats för privatanställda tjänstemän har infört nya regler om distansarbete efter pandemin. Det visar en ny undersökning från omställningsorganisationen TRR.

65 procent av de som fått nya riktlinjer säger att de idag har större möjligheter att arbeta på distans än de hade före pandemin. De flesta, 67 procent, är också nöjda med de nya reglerna.

Johan Lagerhäll
Johan Lagerhäll. Foto: TRR

Man uppskattar möjligheten till flexibilitet och valfrihet, förutsättningarna att få ihop livspusslet ökar, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

Missnöjda vill byta jobb

De som är missnöjda med nya distansregler är främst de som funderar på att byta jobb. Johan Lagerhäll tolkar resultatet som att de kanske vill byta till ett jobb som erbjuder mer distansmöjligheter.

De som är mindre nöjda i undersökningen med rådande regler tycker att de är för inflexibla.

Hur mycket man får jobba på distans skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. De flesta anställda tycker två dagar per vecka är lagom, enligt en enkät från Internetstiftelsen förra året.

En majoritet vill inte ha enbart distansarbete, utan man uppskattar det bara i viss utsträckning. Man ser också värden i att vara på kontoret och ha IRL-möten, säger Johan Lagerhäll.

Chefer tror distans attraherar

Många chefer, 8 av 10 i TRR:s rapport, tror att de nya distansreglerna gör att arbetsgivaren lättare attraherar medarbetare. Men färre chefer tror på en helt digital arbetsplats. Varannan är tveksam till att ha personal helt på distans.

Mest negativa är chefer som jobbat mer än tio år i sin nuvarande roll och de som har fler än tio anställda i sin grupp. Ansvaret för arbetsmiljö kan vara en utmaning för chefer på distans, liksom att samla hela arbetsgruppen.

Utmaningen med mycket distans är att man tappar kunskapsutbyte, det levande mötet och att skapa en organisationskultur, säger Johan Lagerhäll.

”Det hybrida här för att stanna”

Han vill inte sia om huruvida vi kommer jobba mer på distans om fem år. 

Jag tror att det hybrida sättet att arbeta har kommit för att stanna överallt där det finns möjlighet att ha det. Men jag tror också att IRL-mötet består och att arbetet fortsatt utgår från kontoret för att man ska få till samarbete, kompetensdelning och social kontext.

Chefer inom data och it-branschen är de som är mest positiva till att anställa heldistansare enligt undersökningen. Medietjänsterna Spotify och Omni är exempel på företag som erbjuder sina medarbetare att jobba varifrån de vill på heltid.

Undersökningarna till grund för TRRs Insiktskompass genomfördes av undersökningsföretaget Kantar Sifo april 2022. TRRs Insiktskompass sammanfattar resultaten av 1000 intervjuer med privatanställda tjänstemän, 700 tjänstemän i chefsposition och 130 egenföretagare.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2021 arbetade 3 av 4 tjänstemän hemifrån under 2021. Av dem vill 9 av 10 fortsätta med det – men inte på heltid. I snitt svarar de som tidigare har arbetat hemifrån att de vill fortsätta med det två dagar i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.