Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Linkedin: Fler kvinnor startar eget

Fler kvinnor vill starta eget och kunna jobba på distans. Det är trender som syns efter pandemin enligt Linkedins Nordenchef.
– Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför datorn.
Kvinnor startar i högre takt eget företag, enligt data från Linkedin. En anledning är önskan efter större flexibilitet och möjligheten att kunna jobba hemifrån. Foto: Shutterstock

I Sverige startar kvinnor eget företag i högre takt än män, enligt siffror som Linkedin tagit fram till World Economic Forums jämställdhetsrapport. Trenden är global. Utvecklingen tog fart 2020-2021 när covid spreds och restriktioner och distansarbete förändrade vardagslivet. 

– Jag tycker det är superhäftigt. Kanske har pandemin bidragit positivt, säger Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

Två typer av kvinnliga entreprenörer

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

Hon ser två olika typer av kvinnliga entreprenörer. Den första är  ”nödvändighetsentreprenören" som drabbades ekonomiskt av pandemin. 
– Många arbetade i servicesektorn som blev permitterade eller uppsagda. En grupp kvinnor startade då eget, ofta online, inom till exempel catering, smycken eller en viss råvara. 


Den andra typen av egenföretagare är de som funderat under pandemin över varför de jobbar, var och hur?
– Vad vill jag egentligen? Det 
har lett till att kvinnor startat eget som konsulter inom coaching, ledarskapsutveckling eller blivit interimchefer.

Det är en grupp kvinnor som kan välja en mer flexibel tillvaro, för det är inte alla som har råd att kliva ur ett jobb, säger Lisa Gunnarsson.

Vill jobba på distans

Även sedan det mesta återgått till det normala efter pandemin vill kvinnor i högre utsträckning ha ett mer flexibelt arbetsliv än män. Enligt Linkedins siffror är svenska kvinnor 24 procent mer benägna än män att söka jobb där arbetsgivaren skriver i annonsen att man kan utföra jobbet på distans.

– Jag vill som kvinna i näringslivet tro att det här är något vi kvinnor själva vill. Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.

Linkedin ser generellt att flexibilitet är det ord flest söker efter när de letar efter nytt jobb, det gäller både män och kvinnor. 

Samtidigt är möjligheten att arbeta på distans något som kan kan upplevas underlätta särskilt för mammor, eftersom de ofta tar ett större ansvar för familjen. 

– Därmed är det ganska givet att kvinnor uppskattar flexibilitet mer. Här får man hoppas att kvinnor har utvärderat hur de vill leva för att kunna ha en balans mellan både familjeliv, egna intressen och arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson.

Svårare nå högre positioner

37 procent av de svenska cheferna är kvinnor. Enligt Linkedins senaste data är det 14 procent mer sannolikt att en svensk man befordras på sin arbetsplats än en kvinna.

Lisa Gunnarsson tror det beror både på gammal näringslivskultur och på bristen på kvinnor som får klättra från en junior nivå till mellannivå. 

– Man kan inte rekrytera en vd från en förstagångschef. Av de juniora förstagångscheferna i Sverige är 40 procent kvinnor, men på seniora toppjobb som i ledningsgrupper är de bara 25 procent. Vad händer däremellan? Vi har för få kvinnliga mellanchefer.

– I en drömvärld har vi 50-50 kvinnor och män på alla nivåer, säger Lisa Gunnarsson. 

Hur ska man lyckas med det?
- Lösningen är att rekrytera fler kvinnor, befordra fler kvinnor på lägre chefsnivåer och få dem att växla upp. 

Global Gender Gap Report & Linkedin

Linkedins undersökning är en del av underlaget i World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2022 och grundar sig på anonymiserade data från 830 miljoner Linkedin-användare, varav 4 miljoner i Sverige.  
Linkedin har också gett ut rapporten 
Gender Equity in the Workplace

Av 36 länder rankas Sverige som nummer 8 när det gäller andel kvinnor på ledande positioner, efter bland annat Finland och Filippinerna.

Totalt sett rankas Sverige som nummer 5 när det gäller hur jämställda länderna i världen är utifrån faktorer som ekonomi, arbete, utbildning och politisk makt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.