Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Snart är det val och många vill diskutera hur samhället kan bli bättre. Men hur mycket politik får man prata på jobbet? Filip Vujcic är jurist på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna begraver ansiktet i händerna när kolleger argumenterar.
För mycket snack om politik på jobbet inför valet? Hur stor plats får politik ta på arbetsplatsen? Foto: Shutterstock

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Filip Vujcic
Filip Vujcic Foto: Unionen

– Generellt finns ingen lag som reglerar den frågan. Grundlagen garanterar vissa rättigheter (gentemot det allmänna, som yttrandefrihet, att vara politiskt aktiv och med i föreningar) men lagen reglerar inte vad som är okej på en arbetsplats. Det gör arbetsgivarens policys, rutiner och avtal. Man måste också skilja på att diskutera samhällsfrågor vid fikat med kollegor och att bedriva partipolitik på arbetsplatsen. 

Vad bör man tänka på som anställd när man diskuterar politik?

– Givetvis har alla åsikter och det är naturligt att man pratar om dem, men det måste ske med respekt för arbetsmiljön, eftersom det finns väldigt skilda åsikter. Det är naturligt att diskutera, men det bör inte leda till konflikt på arbetsplatsen.

Får man försöka övertyga sina kollegor vid fikat om att rösta på ett visst parti?

– Det finns inget som säger att du inte får argumentera för din ståndpunkt vid fika eller lunch. Men det är en balansgång mellan att vilja övertyga andra och att det blir ett arbetsmiljöproblem som trakasserande, tjat eller att man tvingar på någon sina åsikter. Det är svåra frågor och tenderar att bli känsligt.

Får man sätta upp partiaffischer på jobbet?

– Generellt sett kan man inte göra det om det inte är i enlighet med policys och rutiner på arbetsplatsen. Syftet med jobbet är att utföra arbetet i första hand. Man kan inte heller ta in politiska representanter på arbetet på egen hand.

Får man bära partipolitiska budskap på pins, tröjor och kepsar till exempel?

– Du måste alltid stämma av vad som gäller på din arbetsplats och ha den dialogen innan. Man bedriver kanske inte aktiv partipolitik med kläder, men man ger uttryck för en ståndpunkt som kan riskera att uppfattas som arbetsgivarens åsikt.

Hur kan det uppfattas av kunder?

– Det blir en praktisk fråga eftersom du representerar arbetsgivaren på arbetet. Har du kundmöten och har en policy på jobbet att inte ge uttryck för politiska åsikter kan det uppfattas som negativt av utomstående. Följ rutiner och policys för att inte hamna i osäkra situationer där ditt agerande kan komma i kläm med lojalitetsplikten.

Får arbetsgivare sprida partipolitiska budskap bland anställda? 2014 blev hamburgerkedjan Max omskriven för det.

– Om arbetsplatsen har som rutin att den är partipolitiskt obunden bör det gälla även arbetsgivaren. Varför ska arbetsgivaren få ge uttryck för vissa åsikter men inte jag som anställd?

Får arbetsgivare fråga om partipolitiska åsikter i en anställningsintervju?

– Nej, det kan man inte. Eller man kan ju ställa frågan, men vilken relevans har det för anställningen? På arbetet är det generellt sett inte utgångspunkten för anställningen. Partipolitiska åsikter har man rätt att hålla för sig själv.

Bör chefer prata om sina politiska värderingar?
– Det är en arbetsgivarfråga. Är arbetsplatsen partipolitisk obunden ska chefer också följa den principen. Uppgiften är arbetet och att arbetsleda.

Var går gränsen för vad som är att kalla en politisk diskussion? 

– När man pratar om samhällsfrågor och systematiska frågor om hur ett samhälle ska se ut är man inne på politiska frågor, enligt min personliga åsikt. Man kommer lätt från balansgången mellan rätten att uttrycka sina åsikter och att iaktta arbetsgivarens regler, lojalitetsplikt och arbetsmiljö. 

Om man vänder på det - borde vi prata mer om politik på jobbet för att vitalisera demokratin?

– Jag ser inget negativt med att man pratar om samhällsfrågor, tvärtom, så länge det är en dialog och inte blir obehagligt, otrevligt eller negativt för andra. Samtal måste ske med stor respekt för varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.