Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Här är länderna som är värst att jobba i

Bangladesh, Brasilien och Egypten är tre av världens värsta länder att jobba i. Och på Nya Zeeland hamnar H&M på fackens svarta lista. Det visar det senaste indexet över arbetstagares rättigheter.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2022, kl 06:00
Foto över stranden Copacabana i Rio de Janerio, Brasilien.
Brasilien är ett av de länder som är sämst som arbetstagare att jobba i, ur främst ett fackligt perspektiv. Foto: Martina Holmberg/TT

Fackliga ledare som mördas, förbud mot att strejka, förbud mot att gå med i fackföreningar och arbetare som utsätts för våld. I majoriteten av världens länder kränks arbetstagares rättigheter, enligt den årliga rapporten från den internationella fackliga organisationen ITUC.

Av de tio värsta länderna ligger två i Europa: Belarus och Turkiet. I Belarus har läget försämrats sedan Alexander Lukasjenko återvaldes i det riggade presidentvalet 2020. Flera fackliga ledare har gripits och polisen genomför regelbundet razzior mot fackföreningar och fackmedlemmar. Alla demonstrationer som inte godkänts av myndigheterna är olagliga och kan straffas med fängelse i tre år.

Fackligt engagerade mördas

Även i Turkiet har polisen slagit till mot demonstrationer, gripit fackliga ledare och genomsökt deras hem. Det händer också att arbetsgivare avskedar anställda som försöker organisera sig, enligt rapporten från ITUC.

I Central- och Sydamerika hamnar Guatemala, Colombia och Brasilien på listan över världens sämsta länder att jobba i. För Guatemalas del är det första gången. Där utsätts fackligt engagerade ofta för mord och mordhot. Dessutom är det vanligt att arbetstagare blir uppsagda för att förhindra kollektiva förhandlingar.

Colombia är världens dödligaste land för arbetstagare och fackmedlemmar. Mellan 2021 och 2022 mördades 13 personer och sex personer utsattes för mordförsök. Enligt ITUC gör myndigheterna inte tillräckligt för att utreda brotten.

I Brasilien motarbetar både arbetsgivare och myndigheter fackföreningar. Andelen kollektivavtal har minskat med 45 procent de senaste åren. Hanteringen av pandemin försämrade dessutom arbetsvillkoren kraftigt.

Får inte organisera sig

De värsta länderna att jobba i i Asien är Bangladesh, Filippinerna och Myanmar. Klädsektorn i Bangladesh sysselsätter mer än 4,5 miljoner arbetstagare men när de försöker att organisera sig motarbetas de av både arbetsgivare och myndigheter.

På Filippinerna utsätts fackmedlemmar regelbundet av attacker från både polis och armé. Över 50 fackligt engagerade personer har mördats sedan president Dutertes maktövertagande 2016. Situationen är liknande i Myanmar där militären har förbjudit 16 fackliga organisationer och dödat och gripit personer som deltagit i demonstrationer och strejker.

Sverige får bra betyg

I Afrika är läget sämst i Eswatini (hette tidigare Swaziland). Där styr en enväldig kung och demonstrationer för demokrati möts med extrem polisbrutalitet, enligt rapporten.

Sverige får, tillsammans med bland andra Finland, Tyskland, Irland och Italien, toppbetyg av ITUC när det gäller arbetstagares rättigheter. Men ett svenskt företag, Hennes & Mauritz, hamnar på svarta listan. Anledningen är att H&M på Nya Zeeland har sagt upp anställda som organiserat sig fackligt och protesterat mot låga löner, enligt ITUC.

Vanligt att förbjuda strejker

Arbetstagares rättigheter kränks i de flesta av världens länder. Här är de vanligaste kränkningarna:

  • Strejkrätten. 87 procent av världens länder har kraftiga inskränkningar i strejkrätten.
  • Rätten att förhandla kollektivt. 79 procent har inskränkningar i förhandlingsrätten.
  • Rätten att bilda eller gå med i fackförening. 77 procent hindrar vissa typer av anställda att gå med i facket.
  • Rätten till rättslig prövning. I 66 procent av världens länder har arbetstagare begränsad eller ingen möjlighet att få arbetsrättsliga tvister prövade i domstol.
  • Rätten att registrera fackförening. 74 procent hindrar registreringen av fackföreningar.

Källa: Global Rights Index. Indexet bygger på en granskning sav 148 länder som gjorts av världsfacket ITUC.

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.