Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Klimakteriepolicy ska stötta anställda

Att få vallningar mitt under ett möte på jobbet är inte någon angenäm upplevelse. Hälsoföretaget Great Earth vill lyfta kvinnors mående och har skapat en klimakteriepolicy för att stötta sina anställda. 
Lina Björk Publicerad
Kvinna ser ansträngd ut och för näven mot munnen.
En del kvinnor drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma när de går igenom klimakteriet. Foto: Shutterstock

Att hamna i klimakteriet gör alla kvinnor förr eller senare. Men hur vi påverkas kan variera kraftigt. En del känner nästan ingenting medan andra drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma. Det påverkar så klart både privatliv och jobb.

Great Earths vd Jorunn Wallton-Haaland hade själv en jobbig övergångsålder och önskar att hon haft mer information och stöttning under tiden.

Jorunn Wallton-Haaland

– Det är märkligt att vi pratar så mycket om friskvård, arbetsmiljö och flexibla arbetstider men det här bekymret som drabbar så många kvinnor på arbetsplatsen är en blind fläck. En av orsakerna tror jag är att många företag leds av män och de har inte de här problemen på agendan, men ett mer jämställd ledarskap så kommer nya infallsvinklar, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Lösningen på Great Earth blev en klimakteriepolicy. Företaget utbildar medarbetarna i frågor som rör klimakteriet, exempelvis om näringsriktig mat och bra motion, hur man på bästa sätt lindrar symptomen och – om det behövs – förmedlar de kontakt till professionell hjälp inom vården.

– Det handlar både om information som utbildning och att normalisera samtalet om att man inte är på topp. Men också praktiska saker som omplaceringsmöjligheter, flexibla arbetstider och möjlighet att få gå ifrån och göra andra saker när kroppen säger ifrån, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Initiativet har fått positivt gensvar både från anställda och chefer.

– Många av våra anställda är kvinnor och de är väldigt positiva till policyn. Som chef kan det också vara bra att frågan lyfts då en del av de symptom som uppstår vid klimakteriet påminner om utbrändhet och att chefen kan uppfatta signalerna fel. Nu kan vi ha ett öppet samtal om hur man mår.

Jorunn Wallton-Haaland hoppas att fler företag tar efter dem i frågan om klimakteriepolicy.

– Vi tillbringar så mycket tid på jobbet, men mår vi inte bra så presterar vi inte. Det blir kostsamt för företag att inte ta den här frågan på allvar.

Klimakteriet

Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Tiden kallas också för övergångsåldern.

Vanliga symptom under klimakteriet: 

  • Värmevallningar, att du plötsligt blir mycket varm.
  • Plötsliga svettningar.
  • Sömnproblem.
  • Humörförändringar.
  • Nedstämdhet.
  • Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. 
  • Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.

Källa: Vårdguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177