Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Klimakteriepolicy ska stötta anställda
Att få vallningar mitt under ett möte på jobbet är inte någon angenäm upplevelse. Hälsoföretaget Great Earth vill lyfta kvinnors mående och har skapat en klimakteriepolicy för att stötta sina anställda.
Att hamna i klimakteriet gör alla kvinnor förr eller senare. Men hur vi påverkas kan variera kraftigt. En del känner nästan ingenting medan andra drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma. Det påverkar så klart både privatliv och jobb.
Great Earths vd Jorunn Wallton-Haaland hade själv en jobbig övergångsålder och önskar att hon haft mer information och stöttning under tiden.
– Det är märkligt att vi pratar så mycket om friskvård, arbetsmiljö och flexibla arbetstider men det här bekymret som drabbar så många kvinnor på arbetsplatsen är en blind fläck. En av orsakerna tror jag är att många företag leds av män och de har inte de här problemen på agendan, men ett mer jämställd ledarskap så kommer nya infallsvinklar, säger Jorunn Wallton-Haaland.
Lösningen på Great Earth blev en klimakteriepolicy. Företaget utbildar medarbetarna i frågor som rör klimakteriet, exempelvis om näringsriktig mat och bra motion, hur man på bästa sätt lindrar symptomen och – om det behövs – förmedlar de kontakt till professionell hjälp inom vården.
– Det handlar både om information som utbildning och att normalisera samtalet om att man inte är på topp. Men också praktiska saker som omplaceringsmöjligheter, flexibla arbetstider och möjlighet att få gå ifrån och göra andra saker när kroppen säger ifrån, säger Jorunn Wallton-Haaland.
Initiativet har fått positivt gensvar både från anställda och chefer.
– Många av våra anställda är kvinnor och de är väldigt positiva till policyn. Som chef kan det också vara bra att frågan lyfts då en del av de symptom som uppstår vid klimakteriet påminner om utbrändhet och att chefen kan uppfatta signalerna fel. Nu kan vi ha ett öppet samtal om hur man mår.
Jorunn Wallton-Haaland hoppas att fler företag tar efter dem i frågan om klimakteriepolicy.
– Vi tillbringar så mycket tid på jobbet, men mår vi inte bra så presterar vi inte. Det blir kostsamt för företag att inte ta den här frågan på allvar.
Klimakteriet
Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Tiden kallas också för övergångsåldern.
Vanliga symptom under klimakteriet:
- Värmevallningar, att du plötsligt blir mycket varm.
- Plötsliga svettningar.
- Sömnproblem.
- Humörförändringar.
- Nedstämdhet.
- Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen.
- Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.
Källa: Vårdguiden
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
