Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Tågkaos efter pandemin får pendlare att byta jobb
Efter 25 år som pendlare gav it-arkitekten Olivier Michel upp och bytte jobb. En kombination av extremt tågstrul och insikter från pandemin fick honom att lämna ett jobb han älskade.
När coronarestriktionerna försvann blev det en brutal återgång till arbetslivet för alla pendlare som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin. Inte nog med att de fått smaka på friheten att kunna jobba utan stress över att hinna med tåg och oro för inställda avgångar – under pandemin har det kommit nya aktörer på pendlingssträckor, till exempel på Sveriges mest trafikerade tågsträcka – den mellan Uppsala och Stockholm.
Tågkaos är ett ord som är frekvent använt i Facebookgruppen Uppsalapendlarna och som bra sammanfattar reaktionerna hos pendlarna sedan tågbolaget Mälardalstrafik tog över en del av trafiken på sträckan i december i fjol.
För it-arkitekten Olivier Michel blev tågkaoset droppen som fick honom att lämna ett jobb han varit på i 16 år.
– Jag pendlade fem dagar i veckan före pandemin. Men nu är det mycket mer kaos, med inställda och försenade tåg och olika prissättningar för olika tågbolag, så när ett företag i Uppsala erbjöd mig jobb var det inte mycket att fundera på, även om jag älskade mitt gamla jobb, säger Olivier Michel.
Luttrad pendlare
Inställda och försenade tåg var Olivier Michel som luttrad pendlare förvisso van vid sedan tidigare, i synnerhet när kylan kommer som en överraskning varje vinter. Men problemen har alltså enligt många pendlare på sträckan eskalerat.
Under mars månad hade Mälardalstrafik, exempelvis totalt 491 inställda tåg och 1 617 försenade av sina samtliga drygt 5 700 avgångar. SJ, med dubbelt så många avgångar, hade 260 inställda tåg och 3 600 försenade under samma period. Brist på personal är den främsta orsaken till tågstrulet.
Biljettsystemet är ett kapitel för sig, det är alltså inte själva priset som upprör pendlarna, utan bristen på biljettsamordning mellan bolagen.
– Prispolitiken är helt sjuk, det går inte att köpa biljett och hoppa på första bästa tåg utan risk att det blir fel. Det blir en stress i sig att hålla koll på vilka tåg man får åka med och vilka biljetter som gäller, säger Olivier Michel.
Ökad livskvalitet
Under pandemin upptäckte Olivier Michel dessutom att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån och slippa stress och oro över inställda och försenade tåg.
– Jag insåg att ett liv där man slipper lägga två, tre timmar per dag på att resa är möjligt. Att jobba hemifrån är praktiskt, men jag saknade det sociala under pandemin och vill träffa folk på jobbet, så jag tvekade inte att byta jobb för ökad livskvalitet och bättre balans i livet, säger Olivier Michel.
Han är långt ifrån ensam, flera medlemmar i gruppen Uppsalapendlarna tar avsked från sina medresenärer med förklaringen att kontrasten mellan att inte pendla alls under pandemin och komma tillbaka till tågkaos blev alltför stor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
