Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tågkaos efter pandemin får pendlare att byta jobb

Efter 25 år som pendlare gav it-arkitekten Olivier Michel upp och bytte jobb. En kombination av extremt tågstrul och insikter från pandemin fick honom att lämna ett jobb han älskade.
Johanna Rovira Publicerad
Olivier Michel, till vänster. Avgångstavla på inställda avgångar, till höger.
Inställda tåg och försenade avgångar har fått Olivier Michel att byta jobb efter 16 år. Foto: Johan Jeppsson/TT

När coronarestriktionerna försvann blev det en brutal återgång till arbetslivet för alla pendlare som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin. Inte nog med att de fått smaka på friheten att kunna jobba utan stress över att hinna med tåg och oro för inställda avgångar – under pandemin har det kommit nya aktörer på pendlingssträckor, till exempel på Sveriges mest trafikerade tågsträcka – den mellan Uppsala och Stockholm.

Tågkaos är ett ord som är frekvent använt i Facebookgruppen Uppsalapendlarna och som bra sammanfattar reaktionerna hos pendlarna sedan tågbolaget Mälardalstrafik tog över en del av trafiken på sträckan i december i fjol.

För it-arkitekten Olivier Michel blev tågkaoset droppen som fick honom att lämna ett jobb han varit på i 16 år.

–  Jag pendlade fem dagar i veckan före pandemin. Men nu är det mycket mer kaos, med inställda och försenade tåg och olika prissättningar för olika tågbolag, så när ett företag i Uppsala erbjöd mig jobb var det inte mycket att fundera på, även om jag älskade mitt gamla jobb, säger Olivier Michel.

Luttrad pendlare

Inställda och försenade tåg var Olivier Michel som luttrad pendlare förvisso van vid sedan tidigare, i synnerhet när kylan kommer som en överraskning varje vinter. Men problemen har alltså enligt många pendlare på sträckan eskalerat.

Under mars månad hade Mälardalstrafik, exempelvis totalt 491 inställda tåg och 1 617 försenade av sina samtliga drygt 5 700 avgångar. SJ, med dubbelt så många avgångar, hade 260 inställda tåg och 3 600 försenade under samma period. Brist på personal är den främsta orsaken till tågstrulet.

Biljettsystemet är ett kapitel för sig, det är alltså inte själva priset som upprör pendlarna, utan bristen på biljettsamordning mellan bolagen.

– Prispolitiken är helt sjuk, det går inte att köpa biljett och hoppa på första bästa tåg utan risk att det blir fel. Det blir en stress i sig att hålla koll på vilka tåg man får åka med och vilka biljetter som gäller, säger Olivier Michel.

Ökad livskvalitet

Under pandemin upptäckte Olivier Michel dessutom att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån och slippa stress och oro över inställda och försenade tåg.

– Jag insåg att ett liv där man slipper lägga två, tre timmar per dag på att resa är möjligt. Att jobba hemifrån är praktiskt, men jag saknade det sociala under pandemin och vill träffa folk på jobbet, så jag tvekade inte att byta jobb för ökad livskvalitet och bättre balans i livet, säger Olivier Michel.

Han är långt ifrån ensam, flera medlemmar i gruppen Uppsalapendlarna tar avsked från sina medresenärer med förklaringen att kontrasten mellan att inte pendla alls under pandemin och komma tillbaka till tågkaos blev alltför stor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)