Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Det här irriterar oss mest med våra kollegor

Att inte ta ansvar, bli inbjuden till irrelevanta möten och dålig samarbetsförmåga är några. Här är de egenskaper och beteenden från kollegor som vi irriterar oss mest på.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna visar papper för gestikulerande man på kontor.
Att inte ta ansvar, vara dålig på att samarbeta och inte vilja hjälpa till är några av de egenskaper och beteenden som tjänstemän stör sig mest på med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är Kantar Sifo som gjort en undersökning, beställd av Blocket Jobb, där de frågat tjänstemän vilka beteenden från kollegor som flest upplever som störiga.

Och på första plats, med 41 procent som irriterar sig på, kommer kollegan som kanske tar en genväg då och då.

De flesta har nog stött på en kollega som inte gör sitt jobb fullt ut, som fuskar eller glömmer bort vissa arbetsuppgifter vilket sedan spiller över på en själv eller någon annan. Att inte ta ansvar är alltså i topp i undersökningen.

På andra plats kom dålig samarbetsförmåga – 32 procent av de tillfrågade tycker att det är störigt. Att inte vara hjälpsam tog bronspengen med 26 procent som irriterar sig på det.

Topp tio-listan över störigt beteende

I undersökningen genomfördes tusen intervjuer med tjänstemän, som fick svara på frågan: Vilket/vilka beteenden irriterar du dig mest på bland dina kollegor? De tillfrågade kunde välja ett eller flera alternativ.

  1. Att man inte tar ansvar, 41 procent
  2. Dålig samarbetsförmåga, 32 procent
  3. Att man inte är hjälpsam, 26 procent
  4. För långa möten, 21 procent
  5. Bli inbjuden till möten som inte är relevanta, 19 procent
  6. Högljudda telefonsamtal, 13 procent
  7. Avbryter/låter inte andra komma till tals, 12 procent
  8. Annat, 11 procent
  9. Att personen inte kommer i tid, 11 procent
  10. Inte hålla deadlines, 10 procent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.