Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

17 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 17 miljoner kronor har betalats ut till medlemmar i Unionen under 2021 efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd. De flesta gällde ersättning för arbetsskador och löneindrivning.
Elisabeth Brising Publicerad
Svenska sedlar och utmattad man vid skrivbord.
Unionens medlemmar fick över 17 miljoner kronor från LO-TCO Rättsskydd under 2021. Fallen gällde bland annat arbetsskador kopplade till utmattningssjukdom. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

Hela 17 200 000 kronor var summan som delades ut till ett antal medlemmar i Unionen under 2021 efter att de vunnit rättsprocesser som drivits av juristbyrån LO-TCO Rättsskydd. Ärendena gällde till exempel ersättning för arbetsskador och obetalda löner.

Ellinor Gudmundsson
Ellinor Gudmundsson

– Det som sticker ut är att det är mycket mer pengar än året innan. Det handlar oftast om ersättning för arbetsskador som funnits många år när man väl får rätt i domstol. Det blir mycket pengar, säger Ellinor Gudmundsson, enhetschef för Rättsskyddets försäkringsrätt.

Bland TCO:s fackförbund var det Unionens medlemmar som fick mest pengar förra året genom Rättsskyddet. Unionen hade både flest avslutade ärenden, 22 stycken, och lämnade in flest nya bland TCO-förbunden: 40 stycken.

Rättsskyddet driver ärenden som fackförbunden behöver extra hjälp med både när det gäller arbetsrätt och försäkringsrätt. De flesta fallen går till domstol och prövas i flera instanser.

Utmattningssjukdom vanlig arbetsskada

När det gäller Unionens medlemmar, privata tjänstemän, kan arbetsskadorna handla om till exempel utmattningssjukdom, eller om olyckor som skett i anslutning till jobbet på vägen dit eller hem.

– Det är mycket avslag också förstås. Särskilt när det gäller svåra bedömningar som utmattningssjukdom. Man måste kunna visa att någon har tvingats gå ner i lön och fått en inkomstförlust just på grund av skadan de fått av arbetet, säger Ellinor Gudmundsson.

För Unionens räkning drev Rättsskyddet åtta arbetsrättsliga ärenden som genererade 164 000 kronor i ersättningar samt 14 avslutade försäkringsärenden som stod för de drygt 17 miljoner kronorna. Vid arbetsskador kan det ta flera år innan ett ärende gentemot Försäkringskassan eller ett försäkringsbolag avslutas berättar Ellinor Gudmundsson. Förra året blev ett antal ärenden klara i domstol vilket förklarar den stora årssumman.

Totalt delades över 180 miljoner kronor ut under 2021 till medlemmar i olika fackförbund efter hjälp med rättsprocesser av LO-TCO Rättsskydd. Mest pengar totalt fick arbetstagare från fackförbundet IF Metall – sammanlagt 41 miljoner kronor.

Därefter kom Handelsanställdas förbund med drygt 21 miljoner kronor i ersättningar. Det var också det fackförbund som stod för flest nya juridiska ärenden förra året hos Rättsskyddet. Flest avslutade juridiska ärenden hade Kommunal med sina 160 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av de fackliga organisationerna LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-fackförbund.

Ärendena som drivs av byrån går i regel till domstol och processerna kan ta många år. Under 2021 avslutades sammanlagt 871 ärenden av juristerna på LO-TCO Rättsskydd.

Unionen har anställda jurister som driver arbetsrättsliga ärenden för medlemmarnas räkning, men förbundet tar också hjälp utifrån av LO-TCO Rättsskydds 35 jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen