Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Belgien ska införa fyra dagars arbetsvecka

Belgien är på väg att ta ett steg mot ett mer flexibelt arbetsliv. Arbetstagare i Belgien ska få rätten att välja att jobba fyra dagar i veckan, men då med längre arbetsdagar.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna ligger på brygga och vilar
I Belgien ska arbetare få möjligheten att välja att jobba fyra dagar i veckan, men då med förlängda arbetsdagar. Foto: Shutterstock.

För den i Belgien som önskar en tredagarshelg kan det snart bli verklighet. Belgiens regeringen föreslår att alla arbetstagare ska kunna välja att jobba fyra dagar i veckan, i stället för fem, utan reducerad lön. För den som hellre jobbar fyra dagar i veckan blir då arbetsdagarna i stället lite längre.

Arbetsgivare kommer att ha möjligheten att säga nej till medarbetarnas önskan, men måste då motivera det skriftligt, enligt the Guardian.

Förslaget om fyradagarsvecka var en del i en stor arbetsmarknadsreform som regeringen och koalitionspartierna i Belgien presenterade i mitten av februari. Syftet med reformen är, enligt premiärminister Alexander De Croo, att göra Belgiens ekonomi mer dynamisk och produktiv.

– Om du jämför vårt land med andra, ser du i många fall att vi är betydligt mindre dynamiska. Efter två svåra år har arbetsmarknaden förändrats, sa De Croo.

Det förväntas dröja några månader innan reformpaketet i Belgien kan bli lag.

Framgångsrikt test på Island

Belgien är inte det enda europeiska land som tar steg mot, eller funderar på, fyradagarsveckor. Spanien håller på att genomföra ett test av fyra dagars arbetsvecka och i Skottland kommer en liknande prövoperiod påbörjas 2023.

Island testade kortare arbetsvecka under 2015–2019 och resultatet har beskrivits som en stor framgång, och lett till att en stor del av befolkning nu arbetar fyra dagar i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.