Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Byta jobb? Här är 7 hetaste jobben just nu

Dataingenjör, HR-specialist och karriärrådgivare. Det är tre av de hetaste jobben just nu, enligt Linkedin. Samtidigt finns ett enormt sug efter att byta jobb.
David Österberg Publicerad
Logotyp för LinkedIn och kvinna som håller i läsplatta.
Byta jobb? LinkedIn tipsar om sju hetaste jobben på arbetsmarknaden. Logotyp: LinkedIn Foto: Shutterstock.

För många yrkesgrupper är arbetsmarknaden väldigt god. Bland de mest eftertraktade finns dataingenjörer, affärsutvecklare och innehållssamordnare. Karriärrådgivare och HR-specialister har också lätt att få jobb. Det visar en undersökning från Linkedin.

– Det är talande att HR-specialister är med på topplistan. Företagen har insett att de måste ha rätt kompetens för att lyckas. Det innebär både att de måste blir bättre på att rekrytera och på att utveckla kompetensen hos de medarbetare de har. Att personalen utvecklas och mår bra är helt avgörande. Att karriärrådgivare är på uppgång säger mycket om den tid vi lever i. Folk inser att de kanske ska jobba till 70 och har 20 eller 30 år kvar i arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson, företagets Nordenchef.

Tolv procent byter jobb

Varje år byter runt tolv procent av de som jobbar arbetsplats. Men i år finns ett rekordstort sug efter att byta jobb, enligt en undersökning från Linkedin. 15 procent av de tillfrågade svarar att de aktivt letar jobb just nu och hela sex av tio svarar att de har planer på att byta jobb.

– Det är helt klart en trend. En förklaring är att många haft tråkigt under pandemin. Det finns ett stort sug efter inspiration och nytänkande och det tror jag kommer att skapa en enorm rotation på arbetsmarknaden, säger Lisa Gunnarsson.

Förutom en ökad vilja att byta jobb har pandemin också påverkat vår inställning till jobbet, enligt undersökningen.

– Före pandemin toppade saker som bra ledarskap, tydlig vision och arbetsplatsens läge. Nu är hög lön och flexibilitet viktigast.

Genom en tidigare undersökning vet vi att 23 procent är beredda att säga upp sig om de tvingas gå tillbaka till att arbeta heltid på kontoret.

Kundbemötande viktig kompetens

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

När företagen listar vilka kompetenser de letar efter kommer försäljningsledning, produktutveckling och kunskap om vissa programvaror högt. Analytisk kompetens och kundbemötande är också viktigt.

– Kundbemötande är en enormt viktig kompetens. Många företag har fulltecknade orderböcker och efterfrågan är stark. Samtidigt har pandemin lett till komponentbrist och förseningar. Ett företag som vill behålla sitt goda renommé måste arbeta mycket med relationer, säger Lisa Gunnarsson.

Undersökningen baseras dels på en analys som Linkedins analytiker gjort, dels på en enkätundersökning bland 1 000 yrkesarbetande personer i åldern 16-65 år.

JOBB PÅ UPPGÅNG

  • Dataingenjör
  • HR-specialist
  • Affärsutvecklare
  • Karriärrådgivare
  • Maskininlärningsingenjör
  • Mjukvaruutvecklare
  • Hållbarhetschef

KOMPETENSER SOM EFTERFRÅGAS

  • Försäljningsledning
  • Produktutveckling
  • Kundbemötande
  • Rekrytering
  • Mjukvaruutveckling
  • Analytisk kompetens
  • Adobe photoshop

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hemmasittare blev elektroingenjör – Mamman: ”Jag grät av stolthet”

AnnSophie Forsells son var hemmasittare i fyra år och gick ut grundskolan med ett enda betyg. I dag är han utbildad elektroingenjör. Hon vet att det finns hopp om ett arbetsliv - både för dem som halkat efter och föräldrar som behöver avstå jobb.
Lina Björk Publicerad 9 november 2026, kl 06:00
Ann-Sophie Forsell
Ann-Sophie Forsell vet hur det är att ha ett barn som vägrar gå till skolan. Men numera vet hon också att arbetslivet inte är kört för det. Foto: Lina Björk

Hemmasittare – när barnets skolfrånvaro påverkar hela arbetslivet

När ett barn inte längre klarar att gå till skolan förändras ofta också föräldrarnas arbetsliv. Hur kombinerar man jobbet med ett barn som behöver vara hemma? Vilken rätt har man till vab, ledighet eller kortare arbetstid? Och vad händer när förståelsen på jobbet brister?


Du hittar artiklarna här

Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

Jonas Wahlgren
Jonas Wahlgren Foto: Robert Eklund/TT

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

Jag vill vara den man ringer 
när något inte fungerar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat