Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

De fick toppjobben – med påhittade meriter

Att nå sina drömmars mål kräver hårt arbete – men inte för alla. Här är fem exempel på personer som nått höga positioner på helt påhittade meriter.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Att kunna flyga ett större passagerarplan utan pilotlicens kräver en del förberedelser. Colourbox

Blev chef med hög säkerhetsklass

Mannen hann jobba i 20 år inom försvaret innan det upptäcktes att hela hans karriär var baserad på en lögn. Den första kom redan 1999 då militären var tvungen att hoppa av en officersutbildning då han saknade godkända gymnasiebetyg. När han sökte jobb inom försvaret stod dock en genomförd utbildning i cv:t.

De kommande åren steg han i graderna och fick allt mer säkerhetsklassade jobb, som stabsofficer vid Natos högkvarter i Belgien och chef vid kustbevakningen i Sverige. När det uppdagades att mannen ljugit om sina meriter blev han uppsagd från sin tjänst. Han dömdes senare även till villkorlig dom och dagsböter för de falska intygen.

Tillverkade certifikat i kopiatorn

Thomas Salme hann flyga passagerarplan i 13 år innan flygpolisen stoppade honom vid gaten. Flygcertifikatet som han hade, var tillverkat i en kopiator och innehöll en rad stavfel. Och vid en närmare granskning av hans cv insåg man att en del av hans tidigare arbetsgivare, exempelvis Aladdin Airlines inte existerade.

Det visade sig att Salme hade pluggat på egen hand, lyssnat på flygradio, studerat manualer och tillbringat oerhört många timmar i flygsimulatorer innan han fick jobb som pilot. Straffet för lögnen blev 2000 euro i böter och flygförbud i ett år. I dag jobbar Thomas Salme som pressfotograf och har även skrivit en bok om bedriften att lura sin arbetsgivare i mer än ett decennium.

Från industrimagnat till fängelsekund

På 1980-talet var namnet Refaat el Sayed på allas läppar. Han gick från två tomma händer, till ett köp av läkemedelsföretaget Fermenta och blev god för närmare fyra miljarder kronor inom loppet av några år. Men framgångssagan tog snabbt slut när Refaats meriter granskades närmare.

Enligt bolagets årsredovisningar uppgav vd:n att han hade en examen i biokemi. Men när han pressades att bevisa sin doktorshatt svarade han att ”den låg någonstans i källaren”. När lögnen tillslut inte längre gick att dölja föll Fermentas aktie som en sten. Refaat el Sayed hamnade också i fängelse på grund av förfalskade värdepapper och fiffel med utländska lån.

Utbildningen från KTH var fejk

”Jag kan bäst beskriva mig som en 47-årig flygtokig entreprenör som utbildade mig till ingenjör och ekonom på KTH” Så inledde vd:n sitt cv när han sökte en ordförandepost till Västerås flygmuseum. Vidare sade han sig sitta i ABB:s koncernledning och ha över 1 000 flygtimmar bakom sig.

När erfarenheterna granskades närmare visade det sig att vd:n inte gått någon utbildning på KTH, utan enbart hade föreläst på skolan. Någon koncernledning satt han inte heller i och de 1 000 flygtimmarna var spenderade i en simulator. När tidningen VLT frågade vd:n kring vilken utbildning han egentligen hade var svaret ”ingen akademisk utbildning alls”.

Cv:t var en "förkortad version"

En färsk granskning av personliga meriter utsattes Annalena Baerbock för då hon i september kandiderade till förbundskanslerposten i Tyskland. Juristen påstod i sitt cv att hon arbetat för Europaparlamentarikern Elisabetg Schroeder i Bryssel. Under samma period som Annalena Baerbock sagt sig jobba för parlamentarikern var hon dock listad som ansvarig för kontoren i Berlin och Potsdam.

När hon konfronterades med uppgifterna gav hon förklaringen att hon gjort ett ”förkortad version av sitt cv”. Innan cv-missen ville var fjärde tysk se henne som Angela Merkels efterträdare. Efter skandalen hade siffran sjunkit till 18 procent.  

Läs mer: Se upp med cv-fusket

Det här ljuger vi mest om i vårt cv

  • Tidigare anställningar – hur länge och vad man har gjort.
  • Hur hög lön man har haft.
  • Bolagsengagemang i konkurrerande verksamhet.
  • Att man har fått avgångsvederlag.
  • Examen som inte finns.

Källa: Stockholms Handelskammare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hemmasittare blev elektroingenjör – Mamman: ”Jag grät av stolthet”

AnnSophie Forsells son var hemmasittare i fyra år och gick ut grundskolan med ett enda betyg. I dag är han utbildad elektroingenjör. Hon vet att det finns hopp om ett arbetsliv - både för dem som halkat efter och föräldrar som behöver avstå jobb.
Lina Björk Publicerad 9 november 2026, kl 06:00
Ann-Sophie Forsell
Ann-Sophie Forsell vet hur det är att ha ett barn som vägrar gå till skolan. Men numera vet hon också att arbetslivet inte är kört för det. Foto: Lina Björk

Hemmasittare – när barnets skolfrånvaro påverkar hela arbetslivet

När ett barn inte längre klarar att gå till skolan förändras ofta också föräldrarnas arbetsliv. Hur kombinerar man jobbet med ett barn som behöver vara hemma? Vilken rätt har man till vab, ledighet eller kortare arbetstid? Och vad händer när förståelsen på jobbet brister?


Du hittar artiklarna här

Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

Jonas Wahlgren
Jonas Wahlgren Foto: Robert Eklund/TT

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

Jag vill vara den man ringer 
när något inte fungerar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat