Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackligt engagemang går i arv

Vad är det som får personer att engagera sig fackligt? Önskan att göra nytta är en orsak. Att ha vuxit upp med föräldrar som varit aktiva i föreningar är en annan, visar en ny rapport från tankesmedjan Futurion.
Lina Björk, Johanna Rovira Publicerad 19 oktober 2021, kl 10:58
Shutterstock
"För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra det vidare till mina barn", säger Liselott Karlsson, förtroendevald i Unionen. Shutterstock

Att förbättra arbetskamraternas villkor hamnade högst upp på listan när personerna i enkätstudien skulle motivera varför man engagerar sig fackligt. Sina egna villkor brydde man sig inte så mycket om – det motivet kom allra sist, följt av önskan om att förbättra samhället i stort.

Koorosh Khosravi, styrelseledamot i Unionenklubben på Sandvik Coromant i Gimo, bekräftar att det är det är viljan att förbättra villkoren på arbetsplatsen som får honom att engagera sig fackligt och att solidaritet är en stor drivkraft.

– För mig är den svenska partsmodellen helig – jag tror på den, det är otroligt viktigt att vi måste vårda den för att behålla och förbättra den, säger han.

Fackligt engagemang ärvs från föräldrar

Andra faktorer som påverkar om vi väljer att engagera oss är utbildning, lön, familj och värderingar. Personer med högre utbildning tenderar i högre grad att engagera sig fackligt, däremot tycks höga löner ha en motsatt effekt, i alla fall när det gäller män. Har man hemmavarande barn är chansen större att man sysslar med fackliga frågor, likaså om ens föräldrar varit intresserade av föreningsrörelsen.

Liselott Karlsson klubbordförande på Altia känner igen faktorerna. Framför allt om det fackliga arvet. När hon fick sitt första jobb tryckte hennes pappa en inträdesblankett i handen på henne. Det var lika självklart som att ställa sig i bostadskön. Men så är det inte riktigt längre.

– Jag tror att det handlar väldigt mycket om vad man har fått med sig hemifrån och vilka värderingar man har. För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra vidare det till mina barn, men den generationen märker jag i mitt jobb är mer svårövertalad, säger hon.

Rapporten från Futurion visar också att det finns beröringspunkter mellan fackligt engagemang och ideell verksamhet i andra organisationer. Personer som har engagerat sig fackligt har också ofta andra typer av uppdrag. De sitter med i bostadsrättsföreningar, är politiskt aktiva, eller jobbar ideellt för en förening. Både Koorosh Khosravi, som sitter i Röda korset styrelse i Östhammar och Liselott Karlsson passar in på beskrivningen.

– Jag tror att det beror på att det krävs en viss typ av person för att engagera sig. Man måste tycka om människor och att förändra saker. Jag har varit både lagledare och kassör på min fritid och jobbat väldigt mycket obetalt. Men det får man igen i känsla av att göra gott, säger Liselott Karlsson. 

Läs mer:

"Fackligt arbete handlar om solidaritet"

Andreas gick från fackordförande till HR

Mbl – så funkar lagen

Futurion

Futurion är den fackliga samorganisationen TCO:s tankesmedja. Unionen är ett av fackförbunden som ingår i TCO.

Futurions rapport Fackligt engagemang – om medborgerligt engagemang inom fackföreningar är framtagen inom ramen för Unionens forskningsprojekt om facklig makt och demokrati i samarbete med Futurion. Den är skriven av Johan von Essen, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola och Susanne Wallman Lundåsen, docent Linköpings universitet. Enkätundersökningen riktade sig till svarande i åldrarna 20 - 68 år och totalt deltog 3 501 personer.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hos HSB är olika åsikter en styrka

Jane Svensk och Tommy Sörstrand i HSB:s riksklubb tycker inte alltid lika. Men en kreativ miljö kräver ja- och nejsägare och det gynnar i längden medlemmarna, anser de.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2024, kl 13:37
Fackliga representanterna Jane Svensk och Tommy Sörstrand på HSB diskuterar ofta olika perspektiv, något som de menar främjar kreativiteten. Trots tuffa tider, inklusive uppsägningar hösten 2023, fortsätter de kämpa för sina medlemmar och stärka fackets röst.
Tommy Sörstrand och Jane Svensk har tillsammans över 40 års erfarenhet på HSB. Som fackliga företrädare hanterade de nyligen en svår omorganisation, där de räddade flera tjänster men också fick ta svåra beslut som påverkade sina kollegor djupt. Foto: Anders G Warne.

När Jane Svensk och Tommy Sörstrand diskuterar kan det ibland låta som att de är oense. Som när Kollega kommer på besök till exempel.

– Jag tycker vi har mjukare värden här jämfört med industribranschen där jag jobbat förut. Och vi har generösa förmåner ändå, säger Jane Svensk.

Tommy Sörstrand är inte lika imponerad.

– Visst, vi har kollektivavtal, det är ju förstås mer än andra har.

De fackliga parhästarna tycker ibland lika. Och ganska ofta inte. Men det är ingen nackdel anser de, tvärtom.

– Det kommer oftast något bra ur att tycka olika, det gynnar kreativiteten. Men det har hänt att HR-chefen sagt lite skämtsamt ”kan inte facket komma överens någon gång”, säger Tommy Sörstrand och skrattar.

Jane Svensk och Tommy Sörstrand är en rutinerad duo, både i sina yrkesroller och som fackliga representanter.

Jane Svensk har jobbat inom HSB i över 25 år, Tommy Sörstrand i nästan 14. Hon har varit styrelseordförande i fackklubben ungefär lika länge som han har varit anställd och ledamot.

Ingen av dem hade några planer på att engagera sig fackligt, men när dåvarande ordförande skulle avgå menade hon att det inte fanns någon annan ordförandekandidat än Jane Svensk, eftersom hon dagligen arbetar med förhandlingar.

– Jag tänkte testa ett år. Sedan sprang jag på Tommy och sa att jag hade ett uppdrag till honom.

På den vägen är det. De har fortsatt att få de drygt 70 medlemmarnas förtroende. De beskriver sig själva som en förhandlingsdelegation som kan det mesta om löner och mbl, medbestämmandelagen.

Det är ofta roligt, som när klubben i våras fyllde 80 år, och lärorikt. Men också tufft.

Som hösten 2023.

Hårda förhandlingar

Arbetsgivaren tillkännagav att en omorganisation var nödvändig efter pandemiåren. Uppsägningar var ett faktum.

Det blev en månad av hårda förhandlingar där klubben lyckades rädda några tjänster, men många fick också gå. Att sitta på vetskapen om vilka kollegor som skulle bli uppsagda, men utan att få säga något innan allt var klart, var väldigt tungt. Känslan av att komma i kläm mellan ledsna kollegor och arbetsgivare var en ny, jobbig erfarenhet.

– Många blev fruktansvärt besvikna på oss, varför gör inte facket mer? Det var så infekterat ett tag. Men när arbetsgivaren har bestämt sig kan vi som klubb inte göra så mycket mer än att lindra smällen, säger Jane Svensk.

Såren har börjat läka, men det tog tid. Jane Svensk kan fortfarande fundera på om de som klubb hade kunnat göra något annorlunda.

– Om vi ska vara självkritiska borde vi väl ha informerat medlemmarna mer successivt och tidigare än vad vi gjorde. Vi skulle också ha förklarat klubbens roll bättre, säger hon.

Tommy Sörstrand nickar instämmande.

– Brinner det så brinner det. Men en bra sak är att vi också lärde oss att arbetsgivaren faktiskt lyssnar på oss. Mycket av det vi sa anammades, säger han.

Det råder fortfarande tuffa ekonomiska tider – är ni oroliga för fler nedskärningar?

– Vi har mycket i pipeline, men det är fortsatt rätt stilla i försäljningen av nyproduktionerna där vi får in våra pengar. Så visst är jag lite orolig, men hoppas på ljusare tider, säger Jane Svensk.

DET HÄR ÄR HSB

➧ Centralorganisationen består av fyra bolag med runt 150 anställda, varav 71 är medlemmar i Unionens fackklubb.

➧ Är Sveriges största bostadskooperation med 24 regionala föreningar.

➧ Har en lång historia inom bostadsutvecklingen i Sverige, från att bygga moderna bostäder på 1920-talet till dagens fokus på hållbarhet och medlemsägande.