Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Släpp semesterns alkoholvanor

Under semestern dricker vi både mer och oftare. Enligt en undersökning vi låtit göra dricker många så mycket att de ifrågasätter sina egna vanor. Men det finns bra sätt att dra ner på sin konsumtion och inte ta med sina sommarvanor in i hösten, skriver Karin Hagman, vd för IQ.
Publicerad
Colourbox
Var tredje svensk drack alkohol tre till fyra dagar i veckan under sommarsemestern, visar IQ:s undersökning Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt en undersökning som vi på IQ tagit fram med hjälp av Kantar Sifo drack drygt var tredje svensk alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern.

Det är inte konstigt att vi dricker mer alkohol när vi är lediga. Vi umgås mer med varandra, ofta över ett glas vin eller en öl, vi har färre tider att passa och färre förpliktelser. Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem. Men när hösten och vardagen är tillbaka kan det lätt bli så att våra semestervanor följer med.

För att behålla semesterkänslan blir det kanske några glas vin efter jobbet även i september och fler after work än vanligt i år för att du och kollegorna är vaccinerade? De flesta klarar av att på egen hand minska sin alkoholkonsumtion igen efter semestern, men inte alla. Det kan leda till problem, både på kort och lång sikt, och både för dig själv och personer i din omgivning.

Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem

Vår undersökning visar alltså att var tredje svensk dricker alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern. Och fler än var tionde drack så mycket att de ifrågasatt sina egna vanor. Lika många säger att de har påverkats negativt av andras alkoholkonsumtion under semestern.

Många upplever att alkohol kan sätta guldkant på såväl semester som vardag. Samtidigt vet vi att alkohol inte alltid bidrar till att göra varken vardag eller semester härligare. Därför är det viktigt att reflektera över sina egna alkoholvanor och hur de påverkar dig själv och personer i din omgivning.

Vill du dra ner på din konsumtion? Här är mina tips:

  1. Fundera över varför du vill dricka mindre. Vad skulle bli bättre då?
  2. Sätt upp ett mål för hur du vill dricka, till exempel antal glas per vecka.
  3. Skriv ner dag för dag hur du dricker, så får du en bild av i vilka situationer du dricker och hur mycket det blir. Utvärdera efter ett par veckor.

Om det är svårt att skära ner på konsumtionen på egen hand finns det bra hjälp att få. Vi på IQ har Alkoholprofilen, ett digitalt självtest där du enkelt och anonymt kan få koll på dina alkoholvanor och tips för att förändra dem. Mer stöd finns hos Alkoholhjälpen, 1177 Vårdguiden eller Alkohollinjen.

Genom att reflektera över hur vi dricker och umgås runt alkohol minskar risken för att vi själva eller någon vi tycker om far illa. Låt oss sikta på en höst med ett smartare förhållningssätt till alkohol.

Karin Hagman, vd IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget.

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsmarknaden skapar ofrivilliga pensionärer

Att vara arbetslös är en form av misshandel. Många som söker jobb hamnar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte leder någonstans, skriver Berit Ståhl, som blivit ofrivillig pensionär efter år av jobbsökande.
Publicerad 19 augusti 2025, kl 09:31
En skylt med texten Arbetsförmedlingen
Berit Ståhl är en ofrivillig pensionär. Hon tröttnade till sist på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingens hantering av henne. Foto: TT/Johan Nilsson
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Aldrig kunde jag föreställa mig att mitt liv skulle vara sönderhackat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag tillhör en generation i kläm. Nu är jag tvångspensionerad men vill fortfarande arbeta. 

Vi arbetssökande blir inte involverade i processen till jobb, vare sig det gäller Arbetsförmedlingen och dess lagstiftning eller processen kring hur vi kan vara intressanta nog för arbetsgivare. Att vara arbetssökande kräver total närvaro, varje dag. Året om.  

Debatten om den snåriga arbetsmarknaden har ofta tagit sitt avstamp i hur svårt det varit att vara ny svensk på arbetsmarknaden. Sällan eller aldrig har motsvarande samtal förts om oss kämpande svenskar. Notera särskilt, nya svenskar behövs, men i sammanhanget måste debatten breddas. 

Att vara arbetssökande kräver total närvaro

Tidigt under 1980-talet var Arbetsförmedlingen dels indelad i länsarbetsnämnder som hade visst självstyre, dels fanns olika enheter utifrån yrkesområden, som bygg, vård- och omsorg, administration och kontor. 

Det möjliggjorde för förmedlarna att ha en närvaro mot den lokala arbetsmarknaden och på det viset var det avsevärt lättare att bolla med sin förmedlare om vilka alternativ som var möjliga. När länsarbetsnämnderna upphörde blev likformigheten inom Arbetsförmedlingen över riket förstatligad och fullbordade enligt mig, att hela den svenska arbetsmarknaden slogs sönder kring millennieskiftet. 

Under mitt eget examensår, 2002, var akademikerkrisen ett faktum. Jag älskade min utbildning i ekonomi och politik. Jag var fyllda 40 år och hade livs- och arbetslivserfarenhet. Nio år som redovisningskonsult med oerhört varierande arbetsuppgifter och väldigt blandade kunder. De svåraste landade på mitt bord och jag älskade utmaningen. 

Hela den svenska arbetsmarknaden slogs sönder kring millennieskiftet

Aktiviteter som är självklara i dag, som att knyta nätverk långt före LinkedIn, var saker jag tidigt föreslog som en möjlighet när jag var aktivt inskriven på Arbetsförmedlingen. Jag önskade bygga nätverk med hjälp av anslagstavlorna för att hitta andra med högre akademiska meriter. Alla arbetssökande skulle placeras utifrån födelsedatum, inte kompetensområden som tidigare. Då kunde en samtala med andra i väntrummet, vi hade ju ungefär lika erfarenheter. Men se det gick inte an. 

En annan  faktor är att pengar är olika värda, framförallt på bostadsmarknaden. Att äga sitt boende, i Stockholm, och vara beredd att flytta och därmed få loss ett kapital gör kapitalet värdelöst för att få en hyreslägenhet. Låg a-kassa, som den blir vartefter åren går bestraffar oss ytterligare. 

Någon som aldrig varit utan arbete ofrivilligt, kan inte på villkors vis förstå den katastrof och riktigt ovärdiga behandling som många av oss utstår. Plötsligt en dag sitter vi i en ekonomisk misär och i ekonomiskt våld. 

Att vara arbetslös är sannerligen en grovt underskattad form av misshandel från makthavarna!

/Berit Ståhl