Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drabbad evenemangsbransch ser ljusning

Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen. 
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT
Hoffmaestros sångare Jens Malmlöf gläds åt att stå på scen igen. Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT

– Så härligt att äntligen få stå på scen igen!

Sångaren i bandet Hoffmaestro, Jens Malmlöf, skuttar lyckligt runt på scenen Parksnäckan i Uppsala, och uppmanar publiken att ställa sig upp och dansa. Publiken, svältfödd på evenemang efter ett drygt år med förbud mot större folksamlingar, är inte svårflörtad. 

Evenemangsnäringen, som förutom konserter också inbegriper mässor, idrottsevenemang, konferenser och nöjesparker, sysselsatte före pandemin 123 000 personer i Sverige, direkt och indirekt enligt färska siffor från Stockholms handelskammare. Hur många av dessa som blev av med jobbet när konserter ställdes in, arenorna tömdes och karusellerna tystnade vet man ännu inte. 

– Under hela 2020 har branschen varit satt på paus, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare och ansvarig för rapporten Näringen som väcker puls.

Personal sades upp

Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården, Furuvik och Skara Sommarland har i alla fall sagt upp en tredjedel av sin personal eftersom bara två av de fyra parkerna fick hålla öppet förra sommaren på grund av restriktionerna. 

– Vi tappade en miljard i omsättning och tog stora lån för att hålla näsan över ytan, säger Annika Troselius på Parks and Resorts. 

Onda väsen sökes till Gröna Lund

I sommar, efter att restriktionerna lättats, har både Gröna Lund och Skara Sommarland kunnat hållas öppna, om än med begränsningar, och just nu pågår rekryteringen av 500 onda väsen som ska skrämma Gröna Lunds och Kolmårdens besökare under hösten. 

– Det är klart att det är positivt för många ungdomar som är beroende av den här typen av jobb att vi anställer. Men att återanställa dem som förlorade jobbet – där är vi inte än. 

– För oss innebar det ett enormt kompetenstapp att säga upp folk med unik kompetens som inte har haft möjlighet att vänta på återanställning, utan gått vidare till andra jobb, säger Annika Troselius. 

Även Liseberg har tappat mycket kompetens på grund av pandemin, enligt Andreas Bernmar, Unionenmedlem och områdeschef på Liseberg.

– Ett stort antal kompetenta medarbetare fick lämna företaget och några sade upp sig självmant. Tidigare har Liseberg varit en framgångssaga, men är en helt ny verklighet vi lever i nu, lite mer otrygg, säger han. 

Osäker framtid för Liseberg

Även om Liseberg har haft öppet under sommaren så är det bara en tredjedel av kapaciteten som utnyttjas. Det är osäkert hur det blir med företagsevenemang som tillsammans med konserter utgjorde en stor del av verksamheten, framöver.  

– Vi har krympt kostymen efter de förutsättningar som finns just nu, säger Andreas Bernmar. 

– Det märks att det finns en fruktansvärd längtan efter det vi gör och Liseberg är en katalysator för hela Göteborgs turistnäring. Vi satsar oss ur krisen och framtiden ser ljus ut även om det nog kommer att ta några år att ta igen det vi tappat.

Hela Idre drabbades

En av de tjänstemän som gått vidare, inte från Liseberg eller Park and Resorts, utan från ett jobb i en annan del av besöksnäringen, är Carina Sisell, regionordförande för Unionen Dalarna. I april 2020 när pandemin slagit igen det mesta i Sverige, bland annat Idre fjäll, där Carina Sisell jobbade då, siade hon om att hela bygden skulle drabbas eftersom fjällanläggningen är en enorm motor för hela Älvdalens kommun.  


Carina Sissel sades upp från Idre fjäll.

– Pandemin har visat värdet av besöksnäringen i Sverige, det är en bransch som påverkar många andra branscher. I Idre fick flertalet småföretagare inom bland annat handel, transport och hantverk permittera på grund av att fjällanläggningen stängde. Men många småföretagare har tyvärr inte klarat krisen, utan gått omkull eftersom pengarna från Tillväxtverket tog för lång tid. 

Idre fjäll sade upp 86 av 99 anställda i fjol, en av dem var Carina Sisell, som tog möjligheten att kompetensutveckla sig. Nu ser hon att en återhämtning är på gång, sakta men säkert. Men vikten av att utveckla företagen och säkra de anställdas kompetens för att åter bygga upp besöksnäringen är stor, påpekar hon. 

– Många som har blivit uppsagda har gått till andra branscher och kompetensbristen är på väg att bli rejält märkbar. Framför allt inom tjänstemannayrken.

Skjuta på skatten

Det är alldeles för tidigt att ropa faran över, menar Stockholms handelskammare. Stefan Westerberg välkomnar regeringens beslut att förlänga återbetalningstiden för skatteuppskov – en åtgärd handelskammaren jobbat för: 

– Det går bättre nu, när vaccinationerna rullar på och en del restriktioner lyfts. För just den här branschen är det fullt rimligt att skjuta på skatterna ytterligare ett tag, eftersom det kommer att ta tid innan man är tillbaka på normala nivåer, säger Stefan Westerberg.

Läs mer: Uppsala konsert och kongress säger upp personal 

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

Evenemangsbranschen

84 000 personer är direkt sysselsatta i evenemangsnäringen, som är en del av besöksnäringen.

11 000 jobbar i branscher som understöds av besökarnas konsumtion i samband med evenemangen, 28 000 är indirekt sysselsatta i underleverantörsled.

Den totala sysselsättningen i hela evenemangsnäringen motsvarar 2,4 procent av rikets totala sysselsättning. 

Till evenemangsnäringen räknas:  

  • återkommande motionslopp eller festivaler, mässor,
  • idrottsarrangemang med högre frekvens, exempelvis seriespel inom lagidrotter, 
  • nöjesparker,
  • konserter, teaterupplevelser, dansföreställningar och opera. 

Stockholms handelskammare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.