Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania stoppar produktion: ”Problem för branschen”

Scania stoppar produktionen i Sverige. Det här berör runt 9 000 anställda, varav något hundratal är Unionenmedlemmar.
Oscar Broström Publicerad
Fredrik Sandberg/TT och privat.
Halvledarbristen orsakar produktionsstopp på Scania. "Det finns ingen självklar lösning på kort sikt," säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania i Södertälje. Fredrik Sandberg/TT och privat.

Det blir produktionspaus i fabrikerna i Södertälje, Oskarshamn och Luleå i veckan. Anledningen är bristen på halvledare, en komponent som finns i elektroniska delar. Halvledarbristen har slagit hårt mot många industrier och branscher runtom i världen, bland annat fordonsindustrin.

– Det är ett stort problem för branschen och det finns ingen självklar lösning på kort sikt. Det är ingen bra situation. Vi försöker jobba utifrån de förutsättningar som finns, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania i Södertälje.

En vecka ledigt

Veckans stopp i de svenska Scaniafabrikerna berör framför allt verkstadsanställda. Enligt Mari Carlquist är det något hundratal Unionenmedlemmar, av 9 000 drabbade anställda, som nu blir lediga i en vecka.

Scania beskriver produktionsstoppet som en taktsänkning.

– Det har varit extremt utmanande under en lång period nu. Scania har lyckats hålla emot och i den mån vi har behövt sakta ner har vi kunnat öka upp och kompensera strax därefter. Men nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi tappar lite volym. Vi behöver sakta ner lite grann, tillfälligt, i vår lastbilsproduktion, säger Scanias presschef Karin Hallstan till Ekot.

”Osäkert när det kan vara löst”

Nästa vecka ska fabrikerna åter vara i produktion. Men när situationen, med bristen på halvledare, kan vara löst på lång sikt är det ingen som vet. Det finns inte en anledning till att det är brist på halvledare, utan det är ett flertal faktorer som spelat in: Dels har tillverkare av halvledare får sakta ner sin produktion på grund av coronapandemin och sjuka medarbetare, dels har det rått brist på material och nu talas det även om företag som hamstrar halvledare som en reaktion på den aktuella bristen.

– Det är lite osäkert när det här kan vara löst. Halvledarbristen har ju inte uppstått nu. Det är väldigt många olika saker som spelar in, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.