Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Dåligt samvete av att jobba utomhus

Kontorsjobb kan utföras utomhus – och det har många fördelar. Samtidigt får de som jobbar utomhus skuldkänslor, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Det finns fördelar med att jobba utomhus, men vi får skuldkänslor, visar ett forskningsprojekt. Shutterstock

Att det går bra att jobba hemifrån vet många av oss, vid det här laget. Samtidigt finns det starka normer och föreställningar kring hur hemarbete ska se ut.

I ett forskningsprojekt, som var ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad, fick 58 deltagare testa på och utvärdera olika former av arbete utomhus. Resultatet av studien var tydligt: Det vi vanligen förknippar med kontorsjobb – som att sitta vid datorn, läsa, delta i möten, och så vidare – kunde med fördel utföras även utomhus.

Det bidrog dessutom till en känsla av välbefinnande, återhämtning och förbättrad kognition.

Men det fanns också en nackdel: Deltagarna fick dåligt samvete av att sitta utomhus.

– Trots att deltagarna hade ett okej från arbetsgivaren att jobba utomhus uppstod sådana känslor. Många känner sig skyldiga om de jobbar ute i solen, som att de smiter ifrån, säger Charlotte Petersson Troije, som genomfört forskningsprojektet.

Normer för hur vi ska jobba

Enligt Petersson Troije blir vi tidigt präglade av normer kring hur vi förväntas jobba. Under skoltiden får vi lära oss att vi ska sitta still och koncentrera oss. I skolan finns dock en medvetenhet kring att det inte passar alla, något som gått förlorat på vuxnas relation till arbete.

– Det finns djupt liggande idéer och normer kring hur ett ordentligt arbete ska se ut. Det är uppenbart att vi tidigt lär oss att vi bör gå in och sitta still när vi ska vara duktiga och koncentrera oss, säger Petersson Troije.

– Det var flera deltagare som uttryckte något i stil med att vi bara uppfattas arbeta om vi sitter vid datorn. Vad är det som får oss att tänka att det inte är arbete om jag sitter ute i solen och gör något. När man sätter sig utanför arbetsplatsen kommer kommentarer som ”här sitter du och har det bra”.

Läs mer: Kollega testar coronaanpassat utekontor

I forskningsprojektet har deltagarna blivit intervjuade, haft gruppdiskussioner och skrivit in sina upplevelser i en särskild app.

Utöver en upplevelse att själva arbetsuppgifterna går att genomföra utomhus, reflekterade även vissa deltagare över vad arbete faktiskt är. För många, inte bara kontorsarbetare, kan arbetsproblem lösas när man inte befinner sig på arbetsplatsen.

– Vissa vittnar om att de löser problem när de joggar, går med hunden eller står i duschen. Jag säger inte att vi ska klocka in när vi står i duschen, men det är värt att ta fasta på och reflektera över vad vi ser som arbete.

Charlotte Petersson Troije är nu doktorand vid Mälardalens Högskola, där hon kommer fortsätta forskningen och skriva en avhandling i ämnet.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.