Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Amazon vägrar betala skadestånd

Amazon vill inte betala hela skadeståndet efter den tvist bolaget förlorade mot en Unionenmedlem som sades upp förra året. Nu stäms handelsjätten i tingsrätten igen.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT
Amazon i Sverige. Amir Nabizadeh/TT, Fredrik Sandberg/TT

Det var i augusti förra året som Unionen stämde ett helägt dotterbolag till Amazon för att ha sagt upp en ingenjör i samband med en sjukskrivning. Unionen begärde sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Eftersom bolaget medgav talan, alltså instämde i anklagelserna, så gick förhandlingarna undan och domstolen meddelade dom med detsamma.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Amazon

Notan för handelsjätten blev 50 000 kronor i skadestånd till den uppsagda ingenjören och 16 månadslöner. Men när pengarna skulle betalas ut ville Amazon inte räkna in den ob-ersättning som ingenjören hade inbakad i sin lön. Sammanlagt handlar det om 226 000 kronor.

Vad anser Unionen om att Amazon, ett av världens rikaste företag, vägrar betala ut den här ersättningen?

– Min erfarenhet av amerikanska företag är att de är väldigt måna om att göra rätt. Gör deras jurister bedömningen att de inte är skyldiga att betala så gör de inte det, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmen.

– Det här är inte en fråga om att ha råd. Min bedömning är att vi kommer att överklaga till Arbetsdomstolen om vi förlorar målet och att de kommer göra likadant.

Amazon anser inte att ett ob-tillägg faller under kategorin månadslön och vägrar därför att betala ut summan.

Läs mer: Amazon anklagas för övervakning av fackanslutna

Unionen menar att ob:n utgår som en fast ersättning oavsett arbetstidsförläggning och då bör betraktas som en del av månadslönen. Man stämmer därför Amazon i tingsrätten ytterligare en gång och kräver att medlemmen ska få de resterande 226 000 kronorna utbetalade.

Enligt Ulf Åkesson saknas det tydlig rättspraxis på området och domen skulle kunna bli vägledande.

– Det ska bli intressant vad domstolen kommer att lägga in i begreppet månadslön och att de definierar det bättre än idag, säger han.

Hur mår medlemmen?

– Klart att han känner sig orättvist behandlad. Han anser att Amazon är ett så pass stort företag att summan inte borde vara så mycket att bråka om, säger Ulf Åkesson. 

Kollega söker Amazon. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.