Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Blodig konferens i Strandbergs nya roman

Blotta ordet teambuilding kan få den mest lekfulla att fasa. Författaren Mats Strandbergs nya skräckthriller Konferensen handlar om den värsta tänkbara formen av teambuilding – när en grupp kollegor måste samarbeta för att undvika döden.
Petra Rendik Publicerad
Henric Lindsten
I sin nya skräckroman Konferensen skildrar Mats Strandberg en teambuilding som spårar ur. Henric Lindsten

Visst borde det ha skrivits fler skräckromaner om konferenser som spårar ur, med tanke på hur rysliga de kan vara i verkliga livet?
– Ja, jag tycker också det! Arbetslivet är en sådan bra grogrund att utgå från. Hur många släkthemligheter har det inte skrivits om? Men relationer på en arbetsplats kan vara minst lika intensiva. Vi tillbringar trots allt nästan halva vår vakna tid på jobbet med människor vi själva inte valt att umgås med.

Utan att spoila för mycket, vad handlar Konferensen om?
– Om en väldigt blodig natt på en konferensanläggning. Vad som händer med en grupp människor på en dysfunktionell arbetsplats när de blir tvingade att teambuilda på riktigt, där förmågan att samarbeta betyder skillnaden på liv och död. Konferensen handlar om relationer på en arbetsplats och hur lite vi egentligen vet om de vi jobbar med.

En thriller?
– Konferensen går att läsa som en thriller men för mig är det skräck. Fredag den 13:e-filmerna fick mig att älska genren och boken har drag åt det hållet. Men det är vuxna kommunanställda som åker på konferens i stället för unga kåta tonåringar som campar i skogen.  

Vilka är karaktärerna på konferensen?
– Jag ville ha en grupp med olika egenskaper och olika sorters erfarenheter. En av dem jag pratat med under researchen är arbetsplatspsykologen Björn Hedensjö för att hitta olika arketyper på en arbetsplats. Det är chefen som inte borde vara chef, han som snart ska gå i pension och checkat ut kontra den yngre idealisten med stort rättspatos som kanske är lite svart och vit i sitt tankesätt. Och så den sköna killen, typen som är den värsta jag vet. De som är lata och fuskar på grupparbeten men alltid kommer undan. Nu har jag fått användning av min avsky i boken.  

Hur många hemska konferenser har du själv varit på?
– Jag har testat på en del teambuildinglekar, många barnkalasliknande. Springa i labyrinter och hjälpa varandra att hitta rätt, bygga torn av backar och fästa post-it-lappar på kollegans rygg där man skrivit tre bra och en dålig egenskap. En del sådana övningar legitimerar ju nästan mobbing på något sätt.

– Teambuilding med jobbet är i alla fall ett ämne som engagerar har jag märkt. Många jag har pratat med har mardrömshistorier att berätta

I dessa tider känns konferensresor väldigt avlägset. Hur tänkte du kring det när du skrev boken?
– Jag satte igång under hösten 2019 under ett PR-besök i Brasilien. Sedan slog pandemin till. Det var svårt att skriva när jag inte visste vilken värld jag skrev för. Börjar man längta tillbaka till kontoret och kollegorna kan ju boken fungera som ett botemedel kanske, haha.

Dina böcker har utspelat sig bland annat på en färja, ett ålderdomshem och nu på en konferens. Vilken annan arbetsplats kan möta ond bråd död nästa gång?
– Just nu är jag trött på arbetsplatser och inne på annat. Men jag är ju egenföretagare …

Mats Strandberg

Mats Strandberg är en svenska författare och krönikör som slog igenom med Cirkeln som han skrev tillsammans med Sara Bergmark Efgren. Han har hyllats för sina skräckromaner Färjan och Hemmet och ungdomsromanen Slutet av såväl läsare som kritiker världen över.

Konferensen är hans senaste bok som utkommer på Norstedts den 19 april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.