Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Vilken påsksymbol är du på jobbet?

Påsken hägrar och i år är det dags att utfodra påskkärringar och delta i äggjakt igen. Men varför inte ägna påskledigheten åt att analysera dig själv och dina kollegor ur ett påskperspektiv i stället?
Johanna Rovira Publicerad
Man utklädd till påskhare med ägg i en korg.
Påskharen är en generös men nervig jobbarkompis. Foto: Shutterstock

Påskkärringen

En ofta gullig typ som uppskattas av de flesta kollegor trots att det finns en hel del att invända mot påskkärringens arbetsprestationer. Hon eller han eller hen kan vara ganska naiv och ha orimliga förväntningar på sin omgivning – till exempel anser påskkärringen att hon, han eller hen är värd en rejäl lön ganska mediokra resultat till trots. Påskkärringen har dock lätt för att ta motgångar – blir hens jobb inte vederbörligen uppskattat rycker hen bara på axlarna och går vidare.

Påskhäxan

En enstörig, slug och ofta mycket kompetent medarbetare som blivit bitter av arbetslivets motgångar och efter att ganska ofta blivit rejält orättvist behandlad av både arbetsgivare och kollegor. Sprider ibland etter på jobbet och tar alltid sista slatten ur kaffekannan. Jobbar helst ensam och har ett mycket ambivalent förhållande till sin högste chef. 

Påskkycklingen

En oförstörd, ibland fjunig spelevink som ännu inte blivit nedbruten av ständiga omorganisationer och skrattretande lönerevisioner. Eftersom frontalloben på en kyckling inte är tillräckligt utvecklad har ibland kycklingen svårt att inse konsekvenser av sitt handlande och kan ha problem med att sätta sig in i andra människors situation. Har stundtals väldigt höga tankar om sin egen förmåga och uppfinningsrikedom.

Påsktuppen

Är ofta chef, men kan också förekomma i andra roller inom en organisation. Kanske som fackombud eller som expert. Ofta mycket kunnig och inte ett dugg generad för att stoltsera med sina kunskaper. Förekommer det flera tuppar i en arbetsgrupp kan det bli jobbigt med ständiga kraftmätningar och strider om vem som har störst kam.

Påskhönan

Är otroligt socialt begåvad, men kacklar oupphörligen, gärna i sällskap med andra hönor. Tillbringar mer av sin arbetstid i fikarummet eller i andras arbetsrum än i sitt eget. Många kollegor är förvånade över att hen överhuvudtaget får något uträttat, men när hen väl jobbar är hen överraskande produktiv. Duktig på att kläcka idéer men kan ibland ge kollegor ett och annat tjuvnyp. Med alltför många hönor på en arbetsplats ökar risken för mobbning. 

Påskharen

En generös men också ganska nervig medarbetare. Har ett stort hjärta, men är alldeles för feg för att göra väsen av sig. Trots att påskharen ofta sitter inne med insiktsfulla idéer och viktiga åsikter är hen rädd för att ventilera dem i större sammanhang. På tu man hand kan du dock ha mycket glädje av en påskhare.

Martyren

Är absolut inte beredd att dö på korset för sina arbetskamrater eller ens erbjuda hjälp till någon som är överhopad med jobb, men tar ofta på sig själv att tömma diskmaskinen, fixa fikabröd och torka ur micron, bara hen får klaga ofta och gärna om att ingen annan minsann lyfter ett finger. Är i stort behov av bekräftelse och får i mångas ögon orimligt bra gehör för sina tankar. Omger sig i enstaka fall av devota lärljungar.

Påskägget

En hårdkokt typ som är så rädd för att tappa garden att det nästan är skrattretande. Vill gärna ge ett professionellt och tufft intryck, men lyckas du tränga igenom skalet har du chans att hitta en god och nyttig kontakt. Du löper dock även risk att finna något så ruttet att du önskar att du aldrig lagt ner möda på att knäcka påskägget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.