Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lönekostnader ersätts i nya krisstödet

Nedstängningsstödet ska även omfatta lönekostnader. Det framgick i de nya krisåtgärderna för företag som regeringen presenterade under tisdagen.
– Det finns en mycket hög risk för en tredje covidvåg, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Oscar Broström Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT
Finansminister Magdalena Andersson under tisdagens presskonferens om nedstängningsstödet. Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT

Tidigare under året införde regeringen, i samarbete med Liberalerna och Centerpartiet, ett nedstängningsstöd för företag som inte kan bedriva sin verksamhet till följd av coronakrisen och den nya pandemilagen.

Nedstängningsstödet täcker fasta kostnader, till exempel hyror, till hundra procent. I dag meddelade regeringen att även lönekostnader kommer att omfattas av nedstängningsstödet.

– Det finns en mycket hög risk för en tredje våg, samtidigt som vi har ett väldigt allvarligt läge på arbetsmarknaden. Många företagare har det tufft och har haft det tufft en längre tid, säger finansminister Magdalena Andersson (S), under en presskonferens. 

Takbeloppet för företag är 75 miljoner kronor per månad. För företag som korttidspermitterar, där den anställde som mest minskar sin arbetstid med 80 procent, täcker staten 75 procent av lönekostnaden.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Samtidigt meddelade regeringen att flera av de krisstöd som redan finns på plats förlängs till och med april i år.

Tillväxten i svensk ekonomi var 0,5 procent under det fjärde kvartalet, vilket enligt Magdalena Andersson var starkare än väntat.

– Det är framför allt industriproduktionen som bidragit till de positiva siffrorna, tittar man på tjänstebranscherna är återhämtningen inte lika bra.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.