Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Scania säkrar arbetsmiljön digitalt

Arbetsmiljön för Scanias 10 000 tjänstemän förändrades drastiskt när de anställda började jobba hemifrån. Oavsett om det gäller stress eller ergonomi gör facket och arbetsgivaren nu digitala kontroller.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock/Colourbox
Scania har regelbundna avstämningar digitalt. För Ronny Rova, som är huvudskyddsombud, har det viktigt att även tänka utanför ergonomin och även väga in oro, stress och arbetsbelastning i skyddsronderna. Shutterstock/Colourbox

Oavsett om du jobbar på kontoret eller hemma är det din arbetsgivare som är ansvarig för din arbetsmiljö. För att se till att medarbetarna mår bra har Scania jobbat med att göra skyddsronder (se faktaruta) digitalt.

– I början av pandemin handlade mycket om att få till ett smittskydd på arbetsplatsen och det fanns mycket oro bland de anställda för att färdas i trafiken. Men sedan den 17 mars har majoriteten av företagets drygt 10 000 tjänstemän jobbat hemifrån, säger Ronny Rova, huvudskyddsombud för Unionen på Scania.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemma

När det stod klart att coronaviruset inte skulle blåsa över på några veckor började lastbilstillverkaren att göra riskanalyser och ronder digitalt, både på arbetsplatsen och hemma hos de anställda. På kontoret handlade det om att göra en så kallad ”Gå och se” där man med hjälp av kamera och videolänk hade checklistor som kryssades i för att minimera riskerna för de personer som fanns på plats. För dem som jobbar hemma har kontinuerliga avstämningar med chefen varit lösningen, där medarbetarna har fått beskriva sin arbetssituation, både ergonomiskt och psykosocialt.
 

Viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga

– Vi fick tidigt ta med kontorsmaterial hem så som skärmar, tangentbord, mus och – i dialog med chefen – även stolar och hjälpmedel. Vi märkte att det var väldigt viktigt med tydlig information för de anställda så vi har försökt att vara transparenta med vad som gäller på företaget. Sen är det ju viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Kurser för bättre arbetsmiljön

Scania startade också digitala kurser som medarbetarna kunde logga in på hemifrån med teman som att hantera sin oro, vikten av pauser och återhämtning och tips på rörelse i vardagen. Att kontoret skulle vara tillgängligt även under den värsta smittvågen var en självklarhet. Framför allt för de personer som har en svår arbetssituation hemma.

– När vi stängde ner i mars hade vi rehabiliteringsärenden igång. Personer vars hälsa är beroende av att behålla rutiner. För dem var det viktigt att vi även såg till att arbetsplatsen hölls öppen och det kunde vi kontrollera digitalt. Därtill har du ju fullt försäkringsskydd på jobbet vilket inte är samma sak vid hemarbete.

Äter lunch samtidigt

Nu när tjänstemännen jobbat hemifrån i närmare ett år kan både facket och arbetsgivaren konstatera att det överlag fungerar bra. Avcheckningar och rutiner har satt sig. Exempelvis har många enheter bestämda tider då alla tar lunch för att inte störa varandra. Om personal vill åka in till kontoret ska det stämmas av med närmaste chef.

Läs mer: Många jobbar på fritiden

Digitala skyddsronder ersätter inte fysiska och det är svårt att få full insyn i de anställdas hemförhållanden. Men Ronny Rova tycker inte att allt är svart eller vitt.

– Det är en extraordinär situation och vi får göra vad vi kan för att det ska bli bra. Vissa saker har fungerat utmärkt digitalt, andra saker mindre bra. Men huvudsaken är att vi gör vad vi kan för att skapa en god arbetsmiljö.   

Foto Ronny Rova: Jan Gustavsson

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett sätt att undersöka hur arbetsmiljön på jobbet eller hemma ser ut och kan gå till på lite olika sätt. Antingen går man runt på arbetsplatsen och tittar på ljus, ljud, ergonomi och så vidare, eller så sätter man sig ner och diskuterar hur man upplever arbetet, eller så gör man båda, antingen fysiskt eller via videolänk.

Att bedöma den psykosociala arbetsmiljön, stress, arbetstider eller mobbning, kan exempelvis göras via en medarbetarenkät.

Resultatet ska dokumenteras och följas upp. Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret ska ronderna ske i dialog med de anställda och skyddsombudet/arbetsmiljöombudet, om det finns ett sådant.

Det finns inga speciella regler som gäller just distansarbete utan arbetsmiljölagens regler gäller även vid hemmajobb.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.