Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Att så många anställda upplever att det aktuella distansarbetet fungerar bra är sannolikt en sanning med modifikation. Det anser Magnus Lindkvist, som i många år har arbetat med trendspaning och framtidsplanering åt företag.
Läs mer: Coworking och hubbar på framtidens kontor
– Eftersom alla inte bor eller har den familjesituation som krävs för att det ska fungera så tror jag många ljuger. Kanske för att de ändå känner sig friare nu, säger han.
Viktigt är dock, påpekar han, det faktum att många studier har visat att en oväntad förändring i sig – som att man byter möblemang eller arbetsplats – kan göra att människors känsla av att vara på alerten ökar. Vilket kan innebära att man skärper sig och jobbar mer koncentrerat och bättre.
– Men sedan sjunker produktiviteten. Produktivitet är svårmätt, men alla arbetsgivare i Sverige, USA och Kina som jag talat med hävdar att produktionen har gått ner till följd av allt distansarbete.
Magnus Lindkvist tror att ett fortsatt utbrett distansarbete kan leda till en ökad bevakning av vad vi gör på arbetstid.
– Många trender i USA når också oss och där är en megatrend just nu att arbetsgivarna, som upplever att produktionen har gått ner, vill ha en större kontroll över vad medarbetarna gör på arbetstid.
Än är övervakning av anställda vanligast i Kina, bland annat på några av världens största internetföretag, berättar Magnus Lindkvist. Och även om vi inte har den kinesiska eller anglosaxiska hierarkin på våra arbetsplatser tror han samma sak kan hända här.
– Ingen person behöver sköta det. Man bara lägger in en programvara som spelar in allt du gör på din dator och mobil och sedan sköts kontrollen med hjälp av artificiell intelligens.
En yrkesgrupp som snabbt skulle kunna bli övervakad i Sverige är programmerarna, menar Magnus Lindkvist.
– I det fallet är det ju enkelt att kolla hur produktiv var och en är, genom att man kontrollerar hur mycket kod en programmerare producerar en dag och sedan jämför det med hur mycket kod kollegorna har producerat, säger han.
– Vi har ju för övrigt redan övervakningssystem i Sverige, som när man kontrollerar hur många ställverk man lyckas få ihop på en fabrik. Så det här tror jag också kan gälla administrativ personal framöver.
En annan trend som Magnus Lindkvist menar kan få genomslag i Sverige är att arbetsgivarna vill sänka lönen.
– Nu har ju några av världens största och mest beundrade företag i Silicon Valley, som Twitter, Amazon och Apple, erbjudit medarbetarna att jobba hemifrån resten av livet. Men då har man också sagt att man vill justera lönen nedåt, så att den motsvarar löneläget i den del av landet där man bor och jobbar från, säger han.
– Det tror jag också kan bli aktuellt här om många fortsätter jobba hemifrån. Vilket i så fall sannolikt blir en stor fråga. Inte minst för facket. Magnus Lindkvist.
(Studien gjordes april–augusti 2020. 1 076 anställda och 366 arbetsgivare deltog.)
HÄLFTEN LÄNGTAR TILL KONTORET
(Undersökningen gjordes 17 september–1 oktober 2020. 1 200 tjänstemän deltog.)
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.