Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tekniken hotar många kvinnojobb

Många arbetsuppgifter försvinner snart till följd av automatiseringen. Den yrkesgrupp som drabbas värst är företagens administratörer – där 3 av 4 är kvinnor. Men de administratörer som Kollega talat med ser inget hot mot sina jobb.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Administratörer, där majoriteten är kvinnor, är ett yrke där många arbetstillfällen kommer försvinna på grund av digitalisering och automatisering. Shutterstock

Ekonomiassistenten Caroline Hassvall är en av dem vars arbetsuppgifter beräknas påverkas mest av den pågående automatiseringen. Det vill säga att allt fler manuella uppgifter digitaliseras.

Enligt en rapport från Unionen kommer nästan tolv procent av de kvinnliga administratörernas arbetsuppgifter att ha automatiserats redan inom fem år. Vilket skulle kunna innebära att arbetsgivare drar ned på sin personal.

Men Caroline Hassvall ser inte den tekniska utvecklingen som ett hot. I stället välkomnar hon den. Visst kommer en del arbeten kanske försvinna. Men någon typ av manuell administration kommer ändå alltid finnas kvar, menar hon.

Och i hennes nya roll som projektledare på Visma Enterprise i Ängelholm ingår faktiskt att ständigt försöka hitta fler arbetsuppgifter som kan automatiseras. Vilket hon tycker är väldigt kul och givande att jobba med.

– Administrationen tar väldigt mycket tid och resurser på alla företag. Men att utveckla sitt arbetssätt är sällan något man har tid att prioritera. Så man fortsätter i samma gamla mönster eftersom det ändå alltid har fungerat, säger Caroline Hassvall.

– Mitt tänk är att om mer av administratörernas arbete automatiseras så kommer det att gagna både personalen, kunderna och företaget. För om man kan komma ifrån tidskrävande manuellt arbete, som att stansa i Excelark och liknande, så kan man i stället lägga arbetstid på andra uppgifter som är viktiga för företaget.

Ett exempel på det, som hon själv redan har stor erfarenhet av, är att den administrativa personalen kan lägga tid på att ta fram noggranna rutinbeskrivningar.

– Det gör att man har något att luta sig mot också när man ska ta hand om en nyanställd. En sådan enkel sak spar mycket tid och underlättar även för personalen som fortare blir självgående.

Att döma av de samtal som Kollega har haft med flera administratörer så är effekterna av den pågående automatiseringen inget de har reflekterat särskilt mycket över.

Inte heller Elisabeth Jaring, redovisningsassisten på Siljan Chark i Mora, känner att den tekniska utvecklingen är ett hot mot de administrativa jobben.

– Fast själv har jag bara några år kvar nu innan jag går i pension. Och det kan säkert bli värre för de yngre. Inte minst om man som jag bor på en mindre ort. Då finns det inte så många arbeten att söka om man blir av med jobbet, säger hon.

– Men man får inte glömma att det också finns mycket gott med automatiseringen. Att vi nu slipper göra mycket manuellt som man gjorde förr. Sedan är det så klart viktigt att företagen ser till att erbjuda utbildning till personalen så att man kan göra något annat om ens nuvarande arbetsuppgifter försvinner.

Den åsikten ligger helt i linje med vad Unionen anser nu måste göras.

Branscherna där jobben försvinner

För att ta reda på hur den nya tekniken kommer förändra vad tjänstemännen gör på jobbet har Unionen, med hjälp av en avancerad analysmodell granskat hur automatiseringen kommer att ändra på arbetsuppgifterna i branscherna handel, IT, kommunikation, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustrin. I dessa branscher arbetar drygt 70 procent av förbundets medlemmar.

Läs mer: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

En slutsats som dras i den rapport som är baserad på analysen är att den tekniska utvecklingen mest kommer att påverka den administrativa personalen, av vilka 75 procent är kvinnor.

En annan slutsats är att en tredjedel av ekonomiassistenternas arbetsuppgifter kommer att vara försvunna inom fem år. För löne- och personaladministratörerna gäller detsamma för 40 procent av arbetsuppgifterna.

Omräknat till heltidstjänster innebär de minskade arbetsuppgifterna runt 5 500 färre jobb bland ekonomiassistenterna, bland företagssäljarna handlar det om 7 200.

Hårdare konkurrens om jobben

– Jag tror inte så många kommer bli av med jobbet. För det skapas säkert också många nya arbetsuppgifter. Men om man blir av med jobbet så kommer det bli svårare att hitta ett nytt liknande jobb, eftersom de blir färre och det blir hårdare konkurrens om dem, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Läs mer: Här finns de nya jobben

– Det här är ju för övrigt en utveckling som har pågått under ganska lång tid. Men det vi ser är att automatiseringen snabbas på nu. Dels på grund av pandemin men också därför att tekniken är mer mogen nu. Så det kommer att hända mycket under de närmsta åren.

Därför vill nu Unionen se att det görs en stor satsning på kompetensutveckling liksom omställningsstöd. Det inte minst för kvinnor med administrativa uppgifter, så att dessa får bättre förutsättningar framöver.

– Sedan behöver man själv ha en medvetenhet om hur automatiseringen kan komma att påverka ens jobb. Men det handlar också om att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för de här personerna, som är väl insatta i hur organisationen jobbar, som är effektiva och har en massa andra kvalitéer. Att man tar vara på det och hjälper sina anställda att fylla de luckor som kan finnas inför framtiden, säger Katarina Lundahl.

Brist på kompetensutveckling

Och tillräckligt med kompetensutveckling är något som fler av de administratörer som Kollega har varit i kontakt med upplever att de saknar i dag. En av dem, som vill vara anonym, säger:

– Jag visar alltid att jag vill lära mer vid varje utvecklingssamtal. Men får alltid mindre. Av någon anledning passar det aldrig in. Men min arbetsgivare brister tyvärr stort i att ta vara på den kompetens som finns på vårt företag.

Hoppfullt tycker ändå Katarina Lundahl är att regeringen i höstas meddelade att man ska fram lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv träffade vid de så kallade las-förhandlingarna under hösten.

– Nu är det upp till politikerna. Men om lagförslagen och ändringarna blir enligt den överenskommelsen så kommer våra medlemmar och andra på arbetsmarknaden att kunna få professionell yrkesvägledning av trygghetsråden, som TRR, och det redan innan man har hunnit bli av med sitt jobb. Dessutom ska även personer med visstidsanställningar kunna få stöd, säger Katarina Lundahl.

– Dessutom skulle då staten bidra till ett studiebidragssystem som förbättrar ens ekonomiska möjligheter att ställa om mitt i arbetslivet. Och sammantaget är det här en väldigt stor förändring som betyder mycket för många om det kommer på plats. Vilket vi hoppas ska bli verklighet om ett och ett halvt år.

Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT

Vanligaste yrket bland kvinnorna

  • Cirka 80 000 av Unionens medlemmar har ett administrativt yrke. Det handlar bland annat om ekonomiassistenter, löne- och personaladministratörer och telefonförsäljare.  
  • 76 procent av dessa är kvinnor.
  • Medelåldern är 43 år.
  • Totalt är administratörerna den tredje största gruppen bland Unionens medlemmar. Bland kvinnorna är det den vanligaste.

Unionen (statistik för 2019)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.