Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Novembermörker och corona. Men det finns tydliga tecken på att vi snart går mot ljusare tider. Nästa år sjunker arbetslösheten, smittspridningen minskar och BNP ökar, enligt flera prognoser.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Arbetslösheten kommer att minska igen under 2021, spår flera prognoser. Shutterstock

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Flera företag har slagits ut och arbetslösheten har stigit kraftigt. Men nästa år ser det betydligt ljusare ut, enligt Unionens konjunkturprognos som släpptes i dag, onsdag. Fackförbundet spår minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, särskilt inom delar av industrin.

– Man ska inte stirra sig blind på de kontaktnära sektorerna, för de har det fortsatt tufft. Men både industrin och telekombranschen går bra och ger draghjälp åt andra sektorer, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen tror också att Industriavtalet (det så kallade "märket") kommer att få fart på konsumtionen. Med en löneökning på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna får svenskarna mer pengar i plånboken att handla för.

En återhämtning har dessutom redan skett – och nedgången har inte varit lika kraftig som befarat. I våras var 20 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar korttidspermitterade. I dag är bara 5 procent i korttidsarbete. Siffran skiljer sig visserligen åt mellan branscher, men på det stora hela blev inte den ekonomiska nedgången så kraftig som befarat.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

– Det finns två orsaker till det. Dels kom hushållens konsumtion igång bra, dels studsade exporten – och därmed den svenska industrin – tillbaka starkt under sommar och höst.

En förutsättning för den snabba återhämtningen har varit systemet med korttidspermittering. Det gjorde att företagen inte behövde säga upp anställda och därför kunde ställa om snabbt när efterfrågan ökade igen.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Man ska också komma ihåg att permitterade inte sitter hemma och rullar tummarna. De allra flesta jobbar ju deltid. Det är bra att regeringen nu har meddelat att korttidspermittering får användas även under första halvåret nästa år.  

Unionens prognos bygger på att smittspridningen minskar under första halvåret 2021. Orsaken är dels varmare väder när våren kommer, dels vaccinering av riskgrupper.

– Vi är inga virusexperter och det är extra utmanande att göra bedömningar just nu, men om man lyssnar på vaccinsamordnaren så kan tre miljoner svenskar vara vaccinerade till nästa sommar. Vi tror på minskade restriktioner fram mot mars, april och då finns goda förutsättningar för en stark återhämtning, säger Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl säger också att världens länder blir allt bättre på att hantera pandemin. Det innebär bland annat att insatserna mot smittspridningen kan riktas mer och stora nedstängningar undvikas.

Även andra prognoser tyder på en återhämtning nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer syns ljusare signaler från samtliga sektorer. I oktober hade indikatorn stigit sex månader i rad. Hushållen tror också på minskad arbetslöshet.

Även Arbetsförmedlingen tror på ett bättre 2021. Deras prognos är att arbetslösheten fortsätter att stiga till slutet av första kvartalet nästa år för att sedan sjunka.

– Krisens effekt på arbetsmarknaden kommer att bli långvarig men vi ser en ljusning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto på Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.