Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: HR - sitt inte still i båten!

Ökad personalomsättning och högre sjuktal under pandemin kostar stora pengar. Bara kostnaden för när en anställd byter jobb ligger på nästan 550 000 kronor. Därför måste företagen börja arbeta mer strategiskt, skriver HR-konsulten Sladjana Grbic.
Publicerad
Shutterstock
Chefen kan inte hindra att anställda blir förkylda, men kan arbeta för att förebygga sjukskrivningar på grund av sociala faktorer. Det skriver HR-konsulten Sladjana Grbic. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

HR måste modernisera sin verksamhet och stärka förmågan att strategiskt planera för framtidens arbetskraft. Om man inte agerar är risken hög att HR förlorar sin relevans och sitt inflytande, det framkommer i en ny rapport från revisionsbyrån KPMG.

Att HR måste bli en strategisk partner har vi pratat om i åratal men vi är inte riktig där än.

Den pågående pandemin medför oundvikliga konsekvenser och affärsmässig påverkan för företag och organisationer. Antal korttidspermitterade till och med 22 oktober 2020 var 582 111. Antal varslade till och med 16 oktober 2020 var 111 835, en ökning med 172 procent  jämfört med året innan.

  • 85 procent har minimerat tjänsteresor
  • 56 procent erbjuder personal att arbeta hemifrån
  • 76 procent deltar inte i evenemang
  • 95 procent av företagen har vidtagit någon form av åtgärd på grund av coronavirusets effekter

Pandemin har fått HR-avdelningar att jobba på högvarv med arbetsrättsliga frågor, permitteringar, varsel, omställning av verksamheten, krishantering och arbetsmiljöfrågor. Men mer än någonsin måste HR arbeta strategiskt och ha ett helhetstänk. HR:s prioriteringar måste nu verkligen utgå från de affärsmässiga utmaningarna.

Företagshälsan Previa varnar för nya rekordnivå för psykisk ohälsa. Enligt deras statistik har sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär ökat brant sedan början av augusti och ser inte ut att stanna av. Har ditt företag råd med ökad sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa?

HR måste ha koll och analysera sjukfrånvaro samt jobba för att minska onödiga kostnader för sjukskrivningar.

De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar år 2019 var organisatoriska och sociala faktorer. Andelen arbetssjukdomar av dessa orsaker var högre bland kvinnor än bland män. Organisatoriska och sociala faktorer kan handla om hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utförande eller samarbetet med kollegor och chefer.

Sjukskrivningar för såväl fysiska som psykosociala besvär har ökat brant

Personalansvariga och chefer kan inte förhindra att en anställd bli förkyld, men kan arbeta för att förhindra sjukskrivningar på grund av organisatoriska och sociala faktorer.

Personalomsättning är en annan väldigt viktig siffra att hålla koll på. Har ditt företag råd med ökad personalomsättning?

Den kan bli synnerligen kostsam för organisationer som inte har kännedom om vad personalförändringen verkligen kostar. Vision har beräknat att kostnaden för en arbetsgivare för varje tillfälle personalen rör på sig är 542 700 kr. I deras beräkning har de utgått från en genomsnittlig anställning för en kommunal tjänsteman.

Beräkning kan dock inte användas generellt. Personalomsättning kan kosta mer eller mindre. Att ersätta en medicinforskare kostar betydlig mer än att ersätta en medarbetare som slutar på McDonalds. Därför måste du mäta. Utan spaning – ingen aning!

I Trosa kommun har låg personalomsättning och vidareutbildningar både före och under coronapandemin varit receptet för att stoppa spridningen av covid-19 på äldreboendena.

Riktigt bra, eller hur?  Vad gör du för att minska onödiga kostnader? Hur bidrar du till affärerna?

I dessa osäkra coronatider är viktigt att du inte sitter still i båten!

/Sladjana Grbic, HR-konsult HR Fokus AB

Tidigare debattartiklar hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Uppsägningstiden ska inte vara en dold nackdel

Inför avtalsrörelsen 2027 bör parterna se över regeln om förkortad uppsägningstid, skriver Phillip Hamnett.
Phillip Hamnett Publicerad 30 oktober 2026, kl 09:15
det kan ta tid att skriva på ett anställningsavtal efter en uppsägningstid
En lång uppsägningstid kan vara ett hinder för både arbetstagare och arbetsgivare, skriver Phillip Hamnett. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Om du har arbetat sex år på ett företag som följer Teknikavtalet och säger upp dig för att börja ett nytt jobb, har du tre månaders uppsägningstid. I Almega Tjänsteföretagens tjänstemannaavtal gäller tre månader redan från fyra års anställning.

Lagen om anställningsskydd ger en minsta uppsägningstid på en månad, men kollektivavtal får avvika från den. Unionen skriver att uppsägningstiden enligt kollektivavtal vanligtvis är mellan en och tre månader när en anställd säger upp sig.

Uppsägningstiden är bindande. Om du slutar i förtid utan en överenskommelse har arbetsgivaren enligt båda avtalen rätt till skadestånd, lägst motsvarande din lön för den del av uppsägningstiden som du inte har fullgjort.

Vill du gå tidigare säger avtalen bara att arbetsgivaren ”bör” pröva saken, och då ska det finnas särskilda omständigheter. Ju längre du har stannat, desto längre får nästa arbetsgivare vänta.

Om du slutar i förtid utan en överenskommelse har arbetsgivaren rätt till skadestånd

I jobbannonserna syns uppsägningstiden nästan aldrig. Den 2 oktober 2026 fanns runt 50 0000 annonser i Arbetsförmedlingens öppna annonsdata, och 313 av dem nämnde uppsägningstid.

Drygt 3 000 ville ha någon som kan börja omgående eller så snart som möjligt. Över tusen av dem öppnade för en start enligt överenskommelse, men bara 193 nämnde uppsägningstiden.

Den som har tre månaders uppsägningstid och läser ”start omgående” kan alltså sällan veta om hen är aktuell. Några annonser säger det rakt ut. ”Då behovet är akut finns inte möjlighet att invänta eventuell uppsägningstid”, stod det i en annons för en maskinmontör. ”Tre månaders uppsägningstid är inget problem”, stod det i en annons för en farmaceut. Båda besparar den sökande en gissning.

Ju längre du har stannat, desto längre får nästa arbetsgivare vänta

Andra annonser gör uppsägningstiden till en del av sorteringen. En annons för en teknisk projektledare bad de sökande att, ”för att underlätta urvalet”, bland annat skriva sitt tidigaste startdatum eller sin uppsägningstid i ansökan.

Hur ofta uppsägningstiden avgör vem som får jobbet framgår inte av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät eller av Arbetsförmedlingen rapporter från 2025. Ingen av dem nämner uppsägning.

Ändå är uppsägningstiden känd i förväg. När en tjänsteman med sex års anställning säger upp sig enligt Teknikavtalet får arbetsgivaren tre månaders förvarning, och efterträdaren kan ha lika lång uppsägningstid. Den som rekryterar en erfaren tjänsteman kan planera för väntan från första dagen.

Planera rekryteringen så att tre månader ryms

Mitt förslag till arbetsgivare och rekryterare: skriv i annonsen när tjänsten ska tillträdas och om ni kan vänta in en uppsägningstid. Formuleringen finns redan. 

Planera rekryteringen så att tre månader ryms, och fråga om uppsägningstiden när ni har valt kandidat och ska bestämma startdatum. Kan tjänsten inte vänta, skriv det i annonsen. 

Till parterna inför avtalsrörelsen 2027: ge regeln om förkortad uppsägningstid ett tydligare innehåll. Ett erbjudande om nytt jobb borde räknas som en särskild omständighet, så att tjänstemannen alltid får sin begäran prövad. Den arbetsgivare som själv vill att nyanställda börjar omgående kan också släppa sina egna tidigare när verksamheten tillåter det.

/Phillip Hamnett, vd och grundare av TalentAid