Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Längre föräldraledighet ökar löneskillnaderna

När föräldraledigheten förlängdes ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Orsaken kan vara att arbetsgivare kompenserar för de ökade kostnader som föräldraledighet innebär.
David Österberg Publicerad
Hasse Holmberg / TT
Eftersom kvinnor antas ta ut längre föräldraledighet än män, menar forskarna att de erbjuds lägre lön. Hasse Holmberg / TT

För 30 år sedan förlängdes föräldraledigheten med tre månader. Det innebar att kvinnor – som redan var mer föräldralediga än män – utökade sin föräldraledighet ytterligare.

Nu visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, att förlängningen ökade löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade branscher. Orsaken kan vara att lönekostnaden ökar när en anställd går på föräldraledighet. Företagen måste då dels ta in en vikarie, dels måste redan anställda arbeta mer. För att kompensera för den ökade kostnaden betalar arbetsgivare kvinnor lägre lön.

– Kvinnor antas vara borta mer och näringar som har fler kvinnor i fertil ålder tar, enligt teorin, hänsyn till detta genom att erbjuda lägre löner till de kvinnliga anställda, säger Arizo Karimi, som är en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande från IFAU.

Utökad föräldraledighet riskerar alltså att öka ojämlikheten mellan män och kvinnor, enligt rapporten. Men lösningen är inte att korta föräldraledigheten, säger Åsa Forsell, utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor på TCO.

– Det viktiga för effekten på jämställdheten är hur man delar på föräldraledigheten, inte hur lång den är. Om kvinnor och män delar föräldraledigheten ojämnt kan en utökad föräldraledighet få de effekter som rapporten visar. Det regelverk vi har gör det möjligt både att dela lika och att dela väldigt olika. Hade vi haft ett annat regelverk, där föräldrapenningdagarna inte kan överlåtas på den andra föräldern hade vi inte sett de effekterna av en utökad föräldraledighet, säger hon.

Läs mer: Pappor mindre stressade av delad föräldraledighet

TCO anser därför att föräldraförsäkringen bör tredelas. En tredjedel ska vara vikt åt den ena föräldern, en tredjedel åt den andra och en tredjedel får föräldrarna göra som de vill med.

Ska inte föräldrar själva få välja hur de vill dela upp föräldraledigheten?
– Vi föreslår inte en helt individualiserad föräldraförsäkring. En tredjedel av föräldrapenningdagarna väljer föräldrarna fortfarande vem av dem som ska ta ut. Vi har en generös föräldraförsäkring i Sverige.

Att män är föräldralediga i betydligt mindre utsträckning än kvinnor beror till stor del på normer, både på arbetsplatser och i det omgivande samhället, enligt Åsa Forsell.

– Normer förändras långsamt. Men de kan även påverkas av förändringar i regelverken.

Kan man förstå arbetsgivare som tycker att det är bökigt att anställa kvinnor i fertil ålder?
– Bökigt tror jag inte är rätt uttryck, men rent statistiskt vet de ju att kvinnliga anställda kommer att vara föräldralediga längre och att det som den här rapporten visar kan medföra ökade kostnader, exempelvis i form av vikariekostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.