Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I en stor majoritet av EU:s medlemsländer finns nationella minimilöner, alltså nivåer som lönerna inte får understiga.
Men dessa löner skiljer sig åt mellan länderna. I vissa länder går den knappast att leva på. Dit hör exempelvis Bulgarien, där en anställd är garanterad drygt 312 euro i månaden, Lettland och Rumänien. Allra högst är minimilönen i Luxemburg, drygt 2 100 euro.
Så mot den bakgrunden är det inte konstigt att den europeiska fackföreningsrörelsen i stora drag har varit för en reglering av minimilönen på EU-nivå. I många länder ser man det naturligtvis som en väg mot höjda minimilöner.
Bara några få länder, däribland Sverige, Danmark och Finland, saknar minimilöner. Här regleras i stället lönerna via avtal mellan fack och arbetsgivare. Staten har i princip inget inflytande över lönesättningen.
Läs mer: "Europafacket har fel om minimilöner"
Därför har både den svenska regeringen och parterna på den svenska arbetsmarknaden haft starka invändningar mot att EU skulle lägga sig i frågan. Både fack och arbetsgivare menar att en EU-reglering skulle vara ett hot mot den svenska modellen och förstöra ett väl fungerande systemet för lönebildning.
Trots de nordiska invändningarna kommer nu EU-kommissionen med sitt direktivförslag. Förslaget presenteras i morgon, men enligt tidningen Arbetsvärlden, som har tagit del av det i förväg, löser kommissionen problemet genom att lägga bestämmelserna om hur minimilöner ska sättas i ett särskilt kapitel som enbart riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner. På så vis kommer inte dessa regler kunna användas i de nordiska länderna där det finns en kollektivavtalad reglering.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.