Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Teodor Lazarev / Colourbox
Unionen och skokedjan har inte så olika bilder av vad som hänt, men är oeniga om hur det ska bedömas och om det var rätt att avskeda butikschefen eller inte. Teodor Lazarev / Colourbox

När butikschefen kom till sin arbetsplats den 23 juni i år möttes hon av två regionchefer och en representant från HR. De bad henne följa med till ett personalutrymme där de meddelade att hon var avskedad.

Enligt arbetsgivaren hade butikschefen fuskat med tidsredovisningen vid 112 tillfällen, haft olovlig frånvaro samt öppnat affären, som ligger i en mindre galleria, för sent vid 27 tillfällen. Butikschefen hade även slarvat med bolagets säkerhetsrutiner genom att inte uppdatera koderna till larmet under ett helt år. Enligt rutinerna skulle koderna bytas minst var sjätte månad samt när någon anställd slutar, men det visade sig att en person som slutat ett år tidigare fortfarande hade en giltig larmkod till butiken.

Skokedjan anser att butikschefen genom sin roll haft ett särskilt förtroende i företaget och ett ansvar att rutiner och regler följs av samtliga anställda i butiken. Genom kvinnans agerade var bolagets förtroende för henne förbrukat.

Men Unionen, som företräder butikschefen, anser att avskedet är felaktigt och att det saknas skäl för att hon skulle förlora sin tjänst. Förbundet har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver ett skadestånd på 150 000 kronor.

– Vi har inte så olika bilder av vad som hänt, utan är oeniga om hur det ska bedömas och om det utgör grund för avsked eller inte. Vår uppfattning är att de finns en förklaring till varför det blivit som det blivit, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, som företräder butikschefen.

Unionen tillbakavisar att medlemmen skulle ha fuskat med tidrapporteringen och haft olovlig frånvaro. Att butikschefen hade kommit till jobbet senare än vad schemat angett beror på att hon jobbat övertid andra dagar utan att förändra sitt schema – att kompensera på detta sätt var en instruktion hon fått av en regionchef på företaget. Vidare har hon inte fått information om att larmkoderna skulle bytas med jämna mellanrum.

– De fel som arbetsgivaren påstår att vår medlem har begått beror på att hon inte har fått någon ordentlig introduktion i jobbet och i stort sett har varit utlämnad att lära sig arbetet på egen hand, säger Susanna Kjällström.

Orsaken till att butikschefen öppnat affären för sent beror, enligt Unionen, på att larmet krånglat vid några tillfällen och en tekniker har behövts tillkallas. När det gäller övriga tillfällen borde bolaget ha påtalat bristerna för butikschefen, vilket man inte gjort. Unionen påpekar vidare att butikens lönsamhet har ökat under den tid då kvinnan varit butikschef.

– Vår medlem har inte fått något annat än goda vitsord fram till dess att hon blev avskedad. Hon har uppfattat att man hade vissa förväntningar på henne och hon har följt dem. Hon var inte alls beredd på att förlora jobbet och är försåts ledsen och besviken, säger Susanna Kjällström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.