Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
De kollektivavtal som löpte ut i våras förlängdes till den sista oktober i år. Anledningen var coronakrisens påverkan på ekonomin.
Men nu är avtalsrörelsen igång igen och i går, måndag, lämnade de oberoende medlarna en första skiss på hur ett avtal skulle kunna se ut. Skissen innehåller ännu inga förslag på lönenivåer, men förslaget är att de nya avtalen ska löpa på 29 månader.
Utgångspunkten för Facken inom industrin har varit ett ettårigt avtal. I ett pressmeddelande säger förbunden nu att de är beredda att träffa ett längre avtal.
"Förutsatt att löneökningarna är de rätta, att det finns med ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning- deltidspension/ flexpension, en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med samt vab-utfyllnad på de avtalsområden där detta krav finns med."
På arbetsgivarsidan säger Teknikföretagen att avtalsskissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. Men avtalsskissen måste kompletteras med reservationer, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i ett pressmeddelande.
– Det kan finnas skäl att träffa ett längre avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att i spåren av ökad smittspridning och införandet av nya restriktioner finns det en risk för bakslag efter sommarens återhämtning, säger Tomas Undin.
De senaste åren har avtalslängden varierat mycket, enligt Christian Kjellström, nationalekonom på Medlingsinstitutet. 2013 var avtalen treåriga, 2016 löpte de på 12 månader och 2017 var de återigen treåriga.
– Det är svårt att peka på vad som påverkar avtalslängden eftersom det kan variera över tid. En faktor kan vara vilka ekonomiska förutsättningar som råder, där sannolikheten för korta avtal ökar om de ekonomiska förutsättningarna är oklara, säger han.
Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen
Han vill inte spekulera i hur långa årets avtal kommer att bli, men konstaterar att det blir tajt med tid om de blir korta.
– Den här avtalsrörelsen är väldigt speciell eftersom så många avtal prolongerades, en del ända in på våren 2021. Det tror jag kan påverka avtalslängden. Det blir svettigt med ett kort avtal, för då är det snart dags att inleda nya förhandlingar.
Om avtalen blir ettåriga innebär det dessutom att väldigt många avtal löper ut nästa höst.
– Det blir väldigt komprimerat att förhandla så många avtal nästa höst, säger han.
Enligt Christian Kjellström yrkar fackförbunden oftast på korta avtal – bland annat eftersom de vet att arbetsgivarna oftast vill ha långa. Tanken är att arbetsgivarsidan därmed får betala för att få långa avtal.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att årets avtalsrörelse är ovanligt komplicerad. Olika branscher har drabbats olika hårt av krisen – och dessutom är delar av svensk ekonomi beroende av smittspridningen i andra länder.
– Osäkerheten talar för korta avtal i år. Å andra sidan brukar arbetsgivarna vilja ha längre avtal och det kan i så fall innebära lite högre lönenivåer. Frågan kompliceras ytterligare av om det ska bli retroaktiva löneförhöjningar eller inte. Blir det inte det får arbetsgivarna antagligen höja lönenivåerna lite extra.
AVTALSLÄNGD OCH LÖNENIVÅ I TIDIGARE AVTALSRÖRELSER:
2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader.
2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader.
2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.
2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader.
2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.
2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.
Medlingsinstitutet (tidigare avtal)
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
