Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken öppnar för flerårigt avtal

De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Representanter för Facken inom industrin. Från vänster: Per-Olof Sjöö GS-facket, Eva Gouvelin Livsmedelsarbetareförbundet, Marie Nilsson IF Metall, Ulrika Lindstrand Sveriges Ingenjörer och Martin Linder från Unionen. Henrik Montgomery / TT

De kollektivavtal som löpte ut i våras förlängdes till den sista oktober i år. Anledningen var coronakrisens påverkan på ekonomin.

Men nu är avtalsrörelsen igång igen och i går, måndag, lämnade de oberoende medlarna en första skiss på hur ett avtal skulle kunna se ut. Skissen innehåller ännu inga förslag på lönenivåer, men förslaget är att de nya avtalen ska löpa på 29 månader.

Utgångspunkten för Facken inom industrin har varit ett ettårigt avtal. I ett pressmeddelande säger förbunden nu att de är beredda att träffa ett längre avtal.

"Förutsatt att löneökningarna är de rätta, att det finns med ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning- deltidspension/ flexpension, en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med samt vab-utfyllnad på de avtalsområden där detta krav finns med."

På arbetsgivarsidan säger Teknikföretagen att avtalsskissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. Men avtalsskissen måste kompletteras med reservationer, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i ett pressmeddelande.

– Det kan finnas skäl att träffa ett längre avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att i spåren av ökad smittspridning och införandet av nya restriktioner finns det en risk för bakslag efter sommarens återhämtning, säger Tomas Undin.

"Svettigt med ett kort avtal"

De senaste åren har avtalslängden varierat mycket, enligt Christian Kjellström, nationalekonom på Medlingsinstitutet. 2013 var avtalen treåriga, 2016 löpte de på 12 månader och 2017 var de återigen treåriga.

– Det är svårt att peka på vad som påverkar avtalslängden eftersom det kan variera över tid. En faktor kan vara vilka ekonomiska förutsättningar som råder, där sannolikheten för korta avtal ökar om de ekonomiska förutsättningarna är oklara, säger han.

Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen

Han vill inte spekulera i hur långa årets avtal kommer att bli, men konstaterar att det blir tajt med tid om de blir korta.

– Den här avtalsrörelsen är väldigt speciell eftersom så många avtal prolongerades, en del ända in på våren 2021. Det tror jag kan påverka avtalslängden. Det blir svettigt med ett kort avtal, för då är det snart dags att inleda nya förhandlingar.

Om avtalen blir ettåriga innebär det dessutom att väldigt många avtal löper ut nästa höst.

– Det blir väldigt komprimerat att förhandla så många avtal nästa höst, säger han.

Facken vill ofta ha korta avtal

Enligt Christian Kjellström yrkar fackförbunden oftast på korta avtal – bland annat eftersom de vet att arbetsgivarna oftast vill ha långa. Tanken är att arbetsgivarsidan därmed får betala för att få långa avtal.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att årets avtalsrörelse är ovanligt komplicerad. Olika branscher har drabbats olika hårt av krisen – och dessutom är delar av svensk ekonomi beroende av smittspridningen i andra länder.

– Osäkerheten talar för korta avtal i år. Å andra sidan brukar arbetsgivarna vilja ha längre avtal och det kan i så fall innebära lite högre lönenivåer. Frågan kompliceras ytterligare av om det ska bli retroaktiva löneförhöjningar eller inte. Blir det inte det får arbetsgivarna antagligen höja lönenivåerna lite extra.

Industrin bestämmer lönenivån

  • 1997 enades fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin om Industriavtalet. Det förnyades 2011 och 2016.
  • Avtalet innebär att parterna inom industrin avgör hur stora löneökningar svensk ekonomi tål – eftersom industrin har global konkurrens. Avtalet reglerar också hur förhandlingarna om kollektivavtalen ska genomföras.
  • Avtalen för industrin löpte ut den sista mars, men förlängdes till sista oktober på grund av coronakrisen. Den sista månaden leds förhandlingarna av opartiska ordförande, opo, som parterna har utsett.

AVTALSLÄNGD OCH LÖNENIVÅ I TIDIGARE AVTALSRÖRELSER: 

2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader.

2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader.

2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.

2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader.

2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.

2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.

Medlingsinstitutet (tidigare avtal)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Systembolaget-personal om strejken: ”Ska vara lika för alla”

”Kör hårt”, ”jag är inte insatt” och ”deltid är chill”. Så säger anställda på Systembolaget om den varslade strejk som bryter ut nästa vecka.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2025, kl 13:00
Jonas Alshorn, butiksanställd på Systembolaget.
Jonas Alshorn jobbar på Systembolaget i centrala Stockholm. Han säger att det är bra att facket kan strejka om man inte kommer överens med arbetsgivarna om lön, arbetstid och övertidsersättning. Varslet om strejk på Systembolaget handlar också om arbetstidsförkortning. Noa Söderberg, Jessica Gow/TT

Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.

De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.

Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.

Kritik mot regler för schemaläggning

En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.

– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:

– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.

Han får medhåll av Nikklas Jormé. 

– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.

En vinhylla på Systembolaget.
Anställda på Systembolaget går ut i strejk 10 juni om inget avtal nås före dess. Konflikten handlar om schemaläggning och regler för deltid, mertid och övertid. Den gäller också arbetstidsförkortning. Johan Nilsson/TT

Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”

Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. 

Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.

Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.

Kombinerar jobb och studier

Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.

– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.

Vad tycker du om att man varslat om strejk?

– Jag är inte så inläst på det. 

Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?

– Inte direkt.

I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.

– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.

Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.

Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop

I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.

I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.

Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.

Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag. 

Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.