Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande
En klubbordförande och ett huvudskyddsombud på ett amerikanskägt företag sades upp efter att samarbetet med arbetsgivaren skurit sig rejält. Unionen stämmer företaget för klubbordförandens räkning och kräver extra stort skadestånd eftersom det rör sig om en förtroendevald.
Klubbordföranden var en av de Unionenmedlemmar som drev på för att få igång en fackklubb på företaget för cirka sex år sedan. Detta för att få bukt med de problem anställda upplevde fanns på arbetsplatsen i Kista.
Fackklubben har under årens lopp krävt skadestånd ett antal gånger när arbetsgivaren brustit i sin informations- och förhandlingsskyldighet. Den har också påpekat brister i arbetsmiljön och klubbordföranden har anmält en av cheferna för kränkande särbehandling.
Med tiden har samarbetsklimatet mellan klubb och arbetsgivare blivit alltmer grinigt och till följd av detta och en pressande situation på jobbet, blev klubbordföranden sjukskriven på grund av utmattningsdepression.
När en konsult kallades in i november i fjol för att hjälpa företaget dels att reda ut arbetsmiljöproblemenen, dels att starta ett rehabiliteringsarbete med klubbordföranden samt utreda anmälan om kränkande särbehandling, skar det sig rejält mellan konsulten och facket. Företaget sade då upp både klubbordföranden och huvudskyddsombudet av personliga skäl.
– Det hör faktiskt till ovanligheterna att det skär sig på det här viset mellan arbetsgivare och förtroendevalda. I de flesta fall fungerar det fackliga arbetet väldigt smärtfritt, trots att meningsskiljaktigheter av naturliga skäl kan uppstå, säger Nicklas Gustafsson-Sundvall, ombudsman i region Stockholm, som inte vill kommentera fallet i övrigt.
Läs mer: Utköp av förtroendevalda oroar Unionen
Huvudskyddsombudet (vars företrädare också sagts upp av företaget) träffade en överenskommelse med arbetsgivaren, men Unionen vill att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningen av klubbordföranden. Eftersom förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund krävs företaget på 175 000 kronor i skadestånd.
– Det är ett högre belopp än vanligt, men eftersom det finns kopplingar till medlemmens förtroendeuppdrag ska det också kosta lite mer, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
