Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får rätt att plugga längre

Senast 2022 ska även äldre, upp till 60 år, kunna plugga med studiemedel enligt regeringens förslag i höstbudgeten. Det är bra, men ändå inte nog, anser Unionen som också vill se en höjd bidragsdel.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Snart har du rätt till studiemedel upp till att du är 60 år. Jessica Gow / TT

Om man vill studera vid en högskola eller ett universitet kan man vid heltidsstudier i dag få bidrag och lån från CSN, Centrala studiestödsnämnden, i högst sex år.

Men redan när man fyller 47 börjar antalet veckor som man har rätt att låna pengar successivt minska och när man är äldre än 56 får man varken bidrag eller lån.

Med ambitionen att fler äldre ska få möjlighet att vidareutbilda sig i arbetslivet har nu regeringen, Centerpartiet och Liberalerna föreslagit att åldersgränsen för studiemedel ska höjas till 60 år. Det samtidigt som man ska vara 51 innan nedtrappningen i rätten att låna börjar.

Enligt förslaget ska också reglerna för när studielånen ska vara återbetalda höjas från 60 till 64 år.

De höjda åldersgränserna, som ska börja gälla senast 2022, beräknas kosta 119 miljoner kronor per år.

Förslaget ligger i linje med vad Unionen länge har förespråkat.

– Det här är ett steg i rätt riktning. Och en ytterligare sak som är bra med förslaget är att det ger möjlighet till extra studiemedelsveckor av arbetsmarknadsskäl, så att man kan få studiemedel i två terminer till, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

– Men om det här ska göra skillnad i praktiken, så att det ger fler möjlighet att finansiera studier, behöver villkoren vad gäller studiemedel och liknande också anpassas efter yrkesverksammas levnadsomkostnader. Och då behöver också exempelvis bidraget, som i dag är på ungefär 3 500 kronor, höjas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.