Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får rätt att plugga längre

Senast 2022 ska även äldre, upp till 60 år, kunna plugga med studiemedel enligt regeringens förslag i höstbudgeten. Det är bra, men ändå inte nog, anser Unionen som också vill se en höjd bidragsdel.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Snart har du rätt till studiemedel upp till att du är 60 år. Jessica Gow / TT

Om man vill studera vid en högskola eller ett universitet kan man vid heltidsstudier i dag få bidrag och lån från CSN, Centrala studiestödsnämnden, i högst sex år.

Men redan när man fyller 47 börjar antalet veckor som man har rätt att låna pengar successivt minska och när man är äldre än 56 får man varken bidrag eller lån.

Med ambitionen att fler äldre ska få möjlighet att vidareutbilda sig i arbetslivet har nu regeringen, Centerpartiet och Liberalerna föreslagit att åldersgränsen för studiemedel ska höjas till 60 år. Det samtidigt som man ska vara 51 innan nedtrappningen i rätten att låna börjar.

Enligt förslaget ska också reglerna för när studielånen ska vara återbetalda höjas från 60 till 64 år.

De höjda åldersgränserna, som ska börja gälla senast 2022, beräknas kosta 119 miljoner kronor per år.

Förslaget ligger i linje med vad Unionen länge har förespråkat.

– Det här är ett steg i rätt riktning. Och en ytterligare sak som är bra med förslaget är att det ger möjlighet till extra studiemedelsveckor av arbetsmarknadsskäl, så att man kan få studiemedel i två terminer till, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

– Men om det här ska göra skillnad i praktiken, så att det ger fler möjlighet att finansiera studier, behöver villkoren vad gäller studiemedel och liknande också anpassas efter yrkesverksammas levnadsomkostnader. Och då behöver också exempelvis bidraget, som i dag är på ungefär 3 500 kronor, höjas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.