Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutspurt i las-förhandlingarna

Om bara några få dagar måste fack och arbetsgivare vara överens om en ny modell för den svenska arbetsmarknaden, bland annat vad gäller las, lagen om anställningsskydd. Annars hotar lagstiftning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, är den del där parterna står längst ifrån varandra. Shutterstock

Företrädare för PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitter just nu i slutskedet av de förhandlingar som är tänkta att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen på ett antal viktiga punkter.

Förutsättningarna för att de ska nå framgång är bättre än någonsin. Är inte förhandlingarna i hamn senast onsdag kan i stället de förslag som en statlig utredning lade fram i början av sommaren komma att införas. Det är inget som vare sig fack eller arbetsgivare är intresserade av, inte minst eftersom det skulle underminera deras egen ställning. Om förändringen införs via lag är det inte längre parterna som styr arbetsmarknadens regelverk.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Diskussionerna kretsar kring tre olika delar.

Omställningsstöd

En rör olika former av stöd för dem som blir av med jobbet. Bland annat diskuteras att även visstidsanställda och de som sagts upp på grund av sjukdom ska få rätt till omställningsstöd. Här finns även planer för ett system med fortlöpande utbildning för att anställda ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.

A-kassa

En annan handlar om förändringen av a-kassan. Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal i stället för att, som i dag, vara något som individen måste ansluta sig till. Det skulle gynna de kollektivavtalsslutande parterna, fack och arbetsgivare, som skulle få en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden.

Anställningsskydd

Den tredje delen av förhandlingarna är sannolikt den svåraste och den där parterna står längst ifrån varandra: Anställningsvillkoren. Det rör sig bland annat om förändringar av turordningsreglerna, saklig grund för uppsägning och så kallad hyvling, möjligheterna för arbetsgivare att minska antalet arbetstimmar utan hänsyn till turordningen.

Inte mycket har sipprat ut från förhandlingarna hittills. Men i förra veckan rapporterade tidningen Arbetsvärlden att förhandlingarna om omställningsstödet och a-kassan stod på paus. I stället koncentrerar sig parterna på att komma i mål i fråga om anställningsreglerna. Att parterna nu är på god väg att hitta fram stärks av att tidningen Arbetet uppger att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv ska ha backat från ett krav på att reglerna om saklig grund för uppsägning inte längre skulle vara tvingande, utan kunna avtalas bort.

Läs mer Las: Det förhandlar parterna om

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.