Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Löneskillnaderna minskar för tolfte året i rad
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Förra året var skillnaden 9,9 procent. Men risken finns att coronapandemin ökar klyftan.
En man i Sverige tjänar i genomsnitt 37 200 kronor i månaden. Genomsnittslönen för kvinnor är 33 500 kronor. Det betyder att kvinnornas lön är 90,1 procent av männens. Det visar Medlingsinstitutets senaste rapport över löneskillnaderna i Sverige.
Löneskillnaderna beror på flera olika saker. Den viktigaste faktorn är att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Män arbetar i högre utsträckning i privat sektor – där lönerna är högre – och kvinnor i högre utsträckning i offentlig sektor, där lönerna är lägre. Det beror i sin tur bland annat på hur olika yrken värderas och på hur lönebildningen fungerar.
Minst är skillnaden inom kommunal sektor där män i snitt tjänar 2,4 procent mer än kvinnor. Störst – 18,8 procent – är skillnaden i regionerna. Det beror på att regionanställda män och kvinnor i högre utsträckning har olika yrken.
Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Enligt Medlingsinstitutet går det dock inte att säga att skillnaden beror på könsdiskriminering. Den skulle delvis kunna bero på det, men kan också bero på andra faktorer som inte undersökts.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat varje år sedan 2007, då Medlingsinstitutet började undersöka skillnaderna. År 2007 var skillnaden 16,4 procent och har alltså minskat med 6,5 procentenheter.
– Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger IreneWennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Att skillnaden minskar beror bland annat på att fler kvinnor arbetar i mansdominerade branscher och att fler kvinnor är chefer.
Hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas av coronakrisen är fortfarande oklart. Om många lågavlönade kvinnor blir arbetslösa på grund av krisen kommer skillnaderna att minska. Om krisen främst drabbar lågavlönade män blir följden den motsatta.
Svårt att bevisa diskriminering
Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Den får man fram genom att ta bort faktorer som påverkar lönen, såsom yrke, sektor, utbildning, ålder och om en person arbetar hel- eller deltid.
Den oförklarade löneskillnaden kan helt eller delvis bero på könsdiskriminering, men enligt Medlingsinstitutet går det inte att bevisa det.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
