Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneskillnaderna minskar för tolfte året i rad

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Förra året var skillnaden 9,9 procent. Men risken finns att coronapandemin ökar klyftan.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat årligen sedan 2007, då Medlingsinstitutet började mäta skillnaden. Shutterstock

En man i Sverige tjänar i genomsnitt 37 200 kronor i månaden. Genomsnittslönen för kvinnor är 33 500 kronor. Det betyder att kvinnornas lön är 90,1 procent av männens. Det visar Medlingsinstitutets senaste rapport över löneskillnaderna i Sverige.

Löneskillnaderna beror på flera olika saker. Den viktigaste faktorn är att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Män arbetar i högre utsträckning i privat sektor – där lönerna är högre – och kvinnor i högre utsträckning i offentlig sektor, där lönerna är lägre. Det beror i sin tur bland annat på hur olika yrken värderas och på hur lönebildningen fungerar.

Minst är skillnaden inom kommunal sektor där män i snitt tjänar 2,4 procent mer än kvinnor. Störst – 18,8 procent – är skillnaden i regionerna. Det beror på att regionanställda män och kvinnor i högre utsträckning har olika yrken.

Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Enligt Medlingsinstitutet går det dock inte att säga att skillnaden beror på könsdiskriminering. Den skulle delvis kunna bero på det, men kan också bero på andra faktorer som inte undersökts.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat varje år sedan 2007, då Medlingsinstitutet började undersöka skillnaderna. År 2007 var skillnaden 16,4 procent och har alltså minskat med 6,5 procentenheter.

– Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger IreneWennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Att skillnaden minskar beror bland annat på att fler kvinnor arbetar i mansdominerade branscher och att fler kvinnor är chefer.

Hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas av coronakrisen är fortfarande oklart. Om många lågavlönade kvinnor blir arbetslösa på grund av krisen kommer skillnaderna att minska. Om krisen främst drabbar lågavlönade män blir följden den motsatta.

Svårt att bevisa diskriminering

Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är 4,2 procent. Den får man fram genom att ta bort faktorer som påverkar lönen, såsom yrke, sektor, utbildning, ålder och om en person arbetar hel- eller deltid.

Den oförklarade löneskillnaden kan helt eller delvis bero på könsdiskriminering, men enligt Medlingsinstitutet går det inte att bevisa det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.